SJÄTTE KAPITLET Om jordars natur och olikheter 258 INNEHÅLL Kännedom om åkrar eller jordar nödvändig. Bedömning och delning av åkrar med hänsym till storlek. Olika på olika orter. Hos romarna och spanjorerna. Hos svearna. I penningland, öresland, markland osv. och huru stor varje del varit. Hos götarna enligt assets delar i sjättungar, åttungar osv. Jordars indelning med hänsyn till deras natur i statUga, gemensamma och enskilda efter ägare och brukare. Statliga eller gemensamma jordar, allmenning, av fyra slag. Kimgliga, allmänna jordar, vilka alla invånare hava rätt^ att nyttja. För ett landskap gemensammajordar eller områden. För ett härad gemensamma områden. För en socken eller by gemensamma områden. Dessa äro alltid underkastade delningar, där debegäras. Denskiftesprincip, som iakttogs ifråga om sådana områden. Hurudan och i vilken utsträckning preskription av gemensamma områden medgavs. Nyttjandet av allmänningar, varuti det bestod. Äganderätten till gemensamma områden eller jordar. Egnajordar i enskildas ägo. Sonihga äro kronans, andra äro förläningar. Andra äro odalj ordar, tillhöriga såväl allmogemän somfrälsemän. Andra äro ärfthga arrendehemman, tillhöriga bägge sorter av ägare. Beskaffenheten av de gamles förläningar. Förläningar nu för tiden. Tvister nu för tiden om skattehemman. Skäl för ärftliga arrendchemman. Skäl för att å andra sidan icke alla skattehemman äro ärftliga arrendehemman. Vad jordatvister betyda i demokratier, aristokratier och imder ett monarkiskt statsskick. T Tittills är talat omjordar och åkrar i den mån de bli föremål för Xlavtal, men emedan deras behandling förtjänat en egen balk i den gamla rätten, är det icke främmande för vår uppgift och en fullständigare kämiedom om vårt samhällsskick, att här ännu mer avhandlas om deras olikheter och delning med hänsyn till storlek och beskaffenhet. Vidare omderas odling och vad till odhngen hör, såsom vägars, broars och byars förändring och byggnad och till sist om bete, fiske, jakt, fågelfångst, om böndernas arbetare och om daglönare osv., vilket allt inrymmes i fjärde och femte balkama av den gällande Landslagen. 259 ^ jus qui tryckfel för jus quo.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=