183 penningränta erhåller ränta och avkastning (canottem &friictus); men häromskall jag strax tala. Vid förpantningar av jord — som också äro ett slags avyttring. Jordars förehuru villkorlig och på viss tid, — skedde dessa såsom köp-för- pantningar säljning, offentligt och på tingen, såsom vi redan antytt, ävenså enligt den senaste och KristofFerska lageid med vittnen och fastar, sedan uppskattning ägt rum av värdet och varav avkastningen bestod. Detta gällde särskilt för fäderne- och mödernefränders skull, vilka även vid dylika avtal behöllo rätten att återbörda helt obeskuren, både så att de, om de så ville, hade företräde framför andra^, och så att de efter den för gäldande av skulden i avtalen bestämda fristens slut själva fingo betala framför oskylda, för den händelse den törpantande icke kunde eller icke ville, vartill lagen i våra dagar^ medger ett år och förr'^ tre år. Lagen^ gynnar dessutom dem och svaranden till den grad, att den tillåter, att från lånekapitalet avdragés värdet av avkastningen, så att den räknas in som en del av den erlagda betalningen. Detta möjliggjordes därigenom, att varje form av ränta var okänd för våra förfäder och även förbjuden i lag och det icke fanns någon kompensation, somi våra dagar blivit bruklig, vis- 252 serligen icke på grund av skriven lag, utan på grund av sed och billighet, så att, medan gäldenären får nyttja borgenärens pengar kostnadsfritt, borgenären får behålla avkastningen av sin pant som en fullt laglig ränta, även när avkastningen vida överstiger en räntas storlek."^ Den romerskacivilrättens uttolkarevilja, att detta skall gälla, även omnågon uttrycklig överenskommelse icke träffats på grund av ovissheten i förhoppningen omavkastning, somväxlar allt efter plats och tid. Helt annorlunda —somjag sagt —enligt vår lag, som uttryckligen bjuder, att avkastningen enligt skedd värdering skall mottagas såsom kapital (-avbetalning). Och slåaffHufwudgälden swa mycket han aff theJordhafwer vpburit®, utan tvivel efter ‘ Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 7. * Östgötalagen, Jordabalken (Eghna salur) kap. 16. ® Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 7. * Upplandslagen, Jordabalken kap. 9 och Söderinannalagen, Jordabalken kap. 9. ® Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 7. Se S. JÄGF.RSKiÖLD, a.a. s. 141. ® Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 7. —Konung Magnus Erikssons brev av den 27juni 1344, innehållande förbud mot ocker och räntetagning samt föreskrift, att avkastning av förpantad egendom, som långivare uppburit, skall fråndragas från kapitalskulden, är efter originalet utg. i Svenskt diplomatarium. Vol. 5:1 (1858), nr 3797 (s. 272 f.); se även s. 208 not 5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=