174 och i then by, när by och fiärre, med allo thy, somther til ilgger, innanGårdz ochvthan, och^ affhänder migochminom Arfwom, vnder tigh och tina Arfwe, för swa mange pen237 ninge, och thesse tolff äre ther fastir åth, dvs. Jag avhänder mig mitt hembjudna och lagståndnajord, sä stor den är och i byn Nbelägen med allt som till den hör, inom och utom byn, nära ochfjärran, och avhänder mig och mina arvingar den under dig Noch dina arvingarför sästort pris N, och dessa tolv NNäro bäde vittnen ochfastar. Samtidigt skedde jordkasming [0; sköming], som —som nyss sades —kommit ur bruk, medan denna formel även nu för tiden brukas och införes i alla offentliga dokument tillsammans med fastamas namn. Fastar användes vid varje jordavyttring, vare sig den ägde rumgenomköp och försäljning eller genombyte eller t. o. m. gåva. De kallas därför med ett svenskt ord fasta, dvs. bekräftare, emedan de stärka och bekräfta avtalet. De kommo i bruk före skrift och ofFenthga dokument och hava sedermera behållits i avsikt att någon tvekan icke skulle råda angående köparens rättsgrund och goda tro, när man bifogat dem i avtalet; vidare för att, om dokumenten gått förlorade, en jordatvist skulle kunna avgöras genom deras försäkran och vittnesbörd. Före år 1300 synes skrift icke hava varit i bruk vid domstolarna ochföre den tiden anträffas ickenågra avtalsdokument angåendejordegendomar, och de äro mycket sällsynta före år 1400. Menpå dessa 238 bekräftare — för att återvända till dem —måste man åberopa sig, medan de levde,icke sedan de dött: Bäri ingenfästa fötti dödom, och må engin gaa til höga at hemuld letha^, dvs. Man må icke föra en faste till de dödas fitter, och icke mä nägon gä till gravhögar för att söka hemiil. Dessa fastar skulle vara i livet och hava hus och hem och bo i det härad, där jordegendomen var belägen; i deras ställe har nu för tiden nämnden trätt. De voro av ett av lagen bestämt Bekräftare Fasta ^ Detta formulär, som av Stiernhöök omredigerats frän 3 ;e pers. till i :a pers., har av denne hämtats från editio princeps (1608) av Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 10. Av Schlyters textkritiska apparat till sin edition(1869) framgår (s. 108 not 24), att 1608 års edition är den enda käUan för det öfverflödiga och, som också finnes hos Stiernhöök. Vad den av Stiernhöök bifogade latinska översättningen av det fomsvenska formuläret angår, är det anmärkningsvärt, att innan Gårdz och vthan översättes med inträet extra villam (i st.f. intra sepes et extra, ’inom och utomhägnad’, somär formeln i de på latin avfattade medeltidaurkunderna). Oriktig är även Ragvald Ingemundssons (1481) in/undo et extra ’på jorden och utanför’ (ed. J. MesSENius, 1614, s. 120). * Östgötalagen, Jordabalken (Eghna salur) kap. 10: Nubxri xnginfatst a fötxrdöjjum; ok xngin til höghz at hemuld (Schlyter). »Nu må ingen föra fram fasta emot död man; och ej heUer skall någon gå till gravhög för att söka hemul.» Övers, av E. Wessén, 1933.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=