I7I må kiöpas vthan win, då icke heller lagen utsatte högt bötesstraff för dem, om de bortstulos, vilket däremot gällde för boskapstjuvar. Det första medlet för att icke bli bedragen var således, att man anlitade vittnen och mäklare; det andra bestod i prövodagar, som i 233 lagen medgåvos vid försäljning eller byte av häst, sto, oxe osv. kallades FrästmarcD, dvs. köp under villkor av viss prövotid, som var antingen tre eller fem eller fjorton dagar alltefter avståndet mellan parternas boningsplatser. På så sätt ansågs det vara sörjt för folkets hederlighet, då det gavs plats för ånger och var låtet att rätta egna misstag och taga sig till vara för andras. Detsamma avsåg den romerska civilrätten^, ehuru icke på samma sätt, när den, om ett, blott icke uppenbart, fel vidlådde en köpt sak och köparen icke vetat om det, tillåter köparen att anställa antingen återgångstalan eller omvärderingstalan, som åsyfta antingen att upphäva försäljningen eller åtminstone att låta köparen av säljaren återfå på priset vad han betalat för mycket. Enligt vår rätt fanns emellertid icke något rum för dessa former av talan mellan ortsinnevånare och främling, när avtalet blivit ingånget vare sig med vittnen eller på torg eller offentlig marknadsplats utan vittnen: Fori Torghkiöp ligger ingen frästmarck. Likaledes faar madir Häst aff andrum eller af wägfarandi manni medh kiöp eller skipte, och medh kiöpwittnom, thär är ingen frästmarck fori.® Alla måste skylla sig själva, att 234 de icke köpt försiktigare. Så långt tighet var det icke tillåtet att avyttra var som helst, till vem som helst och till vad pris somhelst, även ommäklare och vittnen varit närvarande. Ty försäljning och köp av sådant var ickegiltigt annat än när det ägde rumoffentligt och på tinget; ända till dess synes det hava och Prövodagar tillom köp av endast lös egendom. Jordegendom eller fas- Köp-försäljning av fast egendom ^ Ordet Frasstmark ’tidsfrist’ (t.ex. Upplandslagen, Köpmålabalken kap. 5) förklaras av ScHLYTER i Glossariet sammanhänga med fresta ’pröva’ (i anslutning till J. Ihres tolkning i Glossarium Suio-Gothicum, 1769, s. 593), men sedan han upptäckt, att Ihre, s. 605 ändrat mening och där sammanställer det med frest ’frist’, ändrar Schlyter i sin Ordbok, s. 196 också mening och förklarar ordet betyda »eg. tidsmärke, en utmärkt begränsad tid». ® Corpus iur. civ. Edit. stereot. 14°’, Vol. i: Digesta. Rec. Mommsen-Krueger (1922), Lib. 21. I (om redhibitio, ’återgång’). ® Upplandslagen, Köpmålabalken kap. 5: »För torgköp gives ingen frestetid.» — »Får någon en häst av en hirdman [alla handskrifter och editioner hava hirpmanni i st.f. StiernHÖÖKs andrum] eller en vägfarande man genom köp eUer byte och med köpvittnen, då är ingen längre frestetid för köpet.» Övers, av E. Wessén, 1933. Omöversättningen av fra: stmark se ovan not i.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=