152 fräls eller annödugh, likaså annödugh Stånd. Stundom brukar ett substantiv tillfogas, annödug Hion, som med samma betydelse på andra ställen i lagarna även kallas heemhion och ställas emot de fria, som kallas Folck frälsshion, och de av fria födda, som kallas 207 frijbohrne. Tittboren betyder vanbördig.^ På så sätt betyder Frälss & Fullkynnader fri och friboren, Trääl däremot i allmänhet en ofri i varje ställning. Trääl och ambut warin badin enaboth.^Det äldre ordet ambat^, sombenämningenär i götalagama och i Södermanna- och Västmaimalagarna, förefaller vara detsamma som Caesars ambacht, med den skillnaden att hos oss gives denna benämning endast åt kvinnor, medan Trääl blott var en manlig benämning och därför trängre och alls icke detsamma som mancipium [hos romarna]. Giäffträäl är en särskild benänming, ty det betyder den, som —såsom ovan^ är sagt —gav sig själv till träl. Brythi, som omnämnes även i vår senaste lag, anse somliga vara en benämning på en träls ställning, mendet är blott benämningpåden, som mot betalning eller lön sättes som uppsyningsman för trälarna och på landet antingen var förman för trälama och hela personalen eller drev jordbruket, något som man tydligt kan sluta av Västgötalagen:® Far bryti fran Bonde, sedan in är bärgat omHösten, eller gifwi honom Bonde orloff, är Brythi Saaklööss, och håller Bonde hans Penningar sedan, böthe osv. Likaså far bruthi fran Bonde, VthanrättanStämbnudagh, VthanBonda wilia,häthiwidhosv. Vidviteav straffvar det bäggeförbj udet, både 208 bryten att giva sig av, innan arbetet var färdigt, och husbonden att, sedan arbetet fullgjorts, hålla honom kvar utan att betala honomoch mot hans vilja. Det var alltså nanmet på en uppgift, sompassade såväl för en fri man som för en riktig träl, såsom framgår av kap. 12 av ^ Tittboren översättes av Stiernhöök med lat. degenerem, här återgivet med ’vanbördig’. ScHLYTER anser, att tittboren motsvarar isl. pyborinn ’född av trälinna’ och översätter ’född i träldom’. Ordet, som förekommer i Västmannalagen, Köpmålabalken kap. 3, översättes av E. WessÉn, 1936, ’barn av trälkvinna’. * Västmannalagen, Manhelgdsbalken kap. 24. »För träl och trälkvinna gälle samma lag.» Övers, av E. WessÉn, 1936. ® Omordet ambat’s betydelse och härledning se ovan s. 149 not 3. * Se ovan s. 148 f. ® Lydekini excerpter och anteckningar till Västgötalagen (erdigt Schlyters edition, III. 88). »Flyttar bryte från bonde, sedan skörden är bärgad om hösten eller ger bonden honom orlov, är bryten saklös. Och kvarhåller bonden hans penningar, böte han tre marker tiU målsäganden och hkaså till konungen och likaså tiU häradet och lämne ut penningarna. Far bryten från bonden utom på rätt stämmodag utan bondens samtycke, är han skyldig att böta detsamma.» Övers, av E. WessÉn, 1946.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=