RB 2

142 berättigad, somi led stode den avlidne närmare, och det angåves av de bekanta orden; Gifwin ängte vth i andro Slächtenned Men praxis, som är en tveksam lags bäste uttolkare, visar klart, vilken lagens mening är eller bör vara. Men för att ånyo återvända till vår gamla rätt, fanns det en olikformighet i arvsföljdenmedhänsyntill hnjer och led, och under i övrigt lika förhållanden rådde en viss hänsyn till person. De, som voroavlade i hordom eller blodskam, uteslötos alldeles från allt arv, och även deras descendenter, om än födda i laga ordning, fick träda tillbaka för släktingar i sidoled. På detta sätt dömdes av Konung Håkan av Norge angående en viss Halfdan, som i egenskap av sin faders son ärvde sin faderbroder Gunnar Andersson med uteslutning av dennes barnbarn efter hans (oäkta) dotter, oaktat dessa voro lagens krav, emedan hon härstammade från en moder, som hor (äktenskapsbrott), ty ingen kan på en annan överflytta mera rätt än han själv åtnjuter. Män och kvinnor, som begått hor, voro själva uteslutna från arv efter sina legitima bam, varvid närmaste agnater tillträdde arvet, omicke det var allmänt känt, att förbrytelsen förlåtits av den oskyldige maken. Åt frillobamgives en viss och i lag bestämd andel, då de ärva ascendenter, men sidosläktingar kunna de icke ärva, om de sinsemellan äro helsyskon, men enligt Upplandslagen^ ärva deras fader och moder hälften var. Enligt Ostgötalagen^ uteslutes moder alldeles, enligt nu gällande Landslag^ ärver fader två tredjedelar och moder en tredjedel. Östgötalagen® utesluter oäkta alldeles från allt arv, och det är icke ens medgivet föräldrarna att giva demnågot legat, annat än med arvingarnas samtycke och efter vid tinget utverkat tillstånd därtill; detta försiktighetsmått vidtogs även enhgt den danska® lagen. Västgötalagen’ däremot låter oäkta och legitim med lika andelar ärva moder såsom den romerska civilrätten® förfar med naturliga [d; oäkta] bam; denna låter demnämligenärvamoder, men 194 Deras arvsrätt, vilka fötts oäkta antingen genomhor eller konkubinat, el. blodskam el. promiskuitet födda enhgt begått 195 ^ Kristoffers Landslag, Ärvdabalken, kap. 3: »lämne icke ut till den andra släkten». * Upplandslagen, Ärvdabalken kap. 24. * Östgötalagen, Ärvdabalken kap. 4. * Kristoffers Landslag, Ärvdabalken kap. 19. ® Östgötalagen, Ärvdabalken kap. 4. * Se Vm sleyfrith bam [0: frillobam] DenJyske Lov. Ved P. Skautrijp (1941), s. 20 (och övriga å s. 335 av lagens ordbok anförda ställen); se även ovan s. 130 not 1. ’’ Äldre Västgötalagen, Ärvdabalken kap. 8. Jfr B. WiNDSCHEiD, Lehrbuch des Pandektenrechts, Bd 3. 9. Aufl. (1906), §§ 571 och 574-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=