II2 förmyndaren). Antalet gäster. Gåvor. Brudsäng och samlag. Äkta makes gåva eller Morgongåva, dess grund och storlek. Ceremonier kring utlovandet av hemgift, bland frälsemän, bland allmogen. Bröllopskläder. Objudna gästers och gycklares rätt. Gästernas företrädesrättigheter. Skilsmässoformuläret förklarat. Tvegifte. Namnet ’hustru’. Hennes rätt i mannens egendom. T-rittills hava framställts de allmänna dragen av domstolarnas orgaJL J-iiisation, vad domare och parter angår, vidare vad som rör förfarandena vid rättegång, bevisning, fällande av dom och verkställighet. Det återstår nu att framställa det, som tvisterna huvudsakligast gälla, och de rättsliga åtgärder, som omdem stadgats av våra förfäder. 152 Det gäller civila eller kriminella frågor allt efter som det är tvistemål eller brottmål, somanhängiggöras, genomvilka käranden kräver, vad någon är honomlagligen skyldig, eller rättelse, eller å andra sidan pengar eller straff för ett begånget brott, vanfrejd, fredlöshet, död eller något kroppsstraff. Förfäderna började sina lagar med äktenskapet, som för dem var den källa, som vi hava att tacka för ursprunget till det borgerliga samhälle, sområder mellan man och hustru, föräldrar och barn, husbönder och trälar. Låtomoss därför i första rummet taga i betraktande förfädernas äktenskapslagar och -seder. Intet var fordomärofullare än att enhgt lacedaemoniernas sed^ genomkrig och rov taga sig hustru. Den, sommed sig förbundit en från en fiende eller ovän rövad trolovad, hustru eller dotter, tycktes därför hava utfört en förträffligochmannavärdig gärning ochfirades i lovtal, av vilka de gamla sagorna och skaldernas sånger äro fyllda. Detta våld stävjades sedan genomlag: kap. i i ErfdaB. av VpLL. Madir skall konu bidia och ey med wåld taka: han skal godh wilia thera atlijtha.^ Men om någon en gång utlovats och bortlovats till någon och hon sedan ändock förvägrades honom, var det t. o. m. 153 en hehg plikt, att hon rövades och togs med våld, i vilket fall det Spår av detta var tillåtet att ostraffat krossa dörrar, piska, ja, t. o. m. döda, omhon icke på annat sätt kunde fås, medan tvärtom de, som gjorde mot- ^ Om lacedaemoniernas äktenskapsformer och familjeförhållanden se G. Busolt, Griechische Staatskunde. 3. neugest. Aufl. 2. Bearb. von H. Swoboda (Handbuch der Altertumswissenschaft. IV:i :i, 1926), s. 155 if. * Det angivna stället i kap. i av Ärvdabalken av Upplandslagen lyder i sin fullständighet, enligt Schlyters textedition (1834), s. 103: Mapser skal kunu bipi«. ok asi mep waMi takte, han skal fapur hxnnaer ok naestu fraendasr hittae. ok perae god wilite leta:. »En man skall bedja omhustru åt sig och icke taga henne med våld. Han skall gå till hennes fader och närmaste fränder och söka vinna deras samtycke.» Övers, av E. Wessén, 1933. Förfädernas giftermilsbruk bruk
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=