104 säljningspris som kunde fås. År 1350 på konung Magnus Smeks tid var en halvpunds mark värd fyra gånger så mycket som en vanlig mark; det bestämdes nämligen i lagen, att de somdrevo köpenskap i utlandet skullejämte varje post av varor till fyrtio marks värde även införa en halvpundsmark av rent silver och för den mottaga fyra och en halv vanliga mark. På så sätt ökades också varuprisen något, ty 144 en medelgod häst kostade åtta örar, en bättre tolv, ett sto sex, en oxe fyra, ett svin, ett får, en bock, en get kostade, omde voro årsgamla, var och en en öre, såsom man kan sluta av kap, 24 av BygdaB, av den av honom utfärdade och stadfästade Södermannalagen, Man bör dock icke förneka, att en halvpimdsmark kort därefter år 1360 också var värd mera, nämligen sex mark, såsom framgår av avtal från den tiden; på konung Albrekts, Margaretas och Eriks av Pommern tid värderades en halvpundsmark först till sju, men snart därefter till sex vanliga mark. Emellertid än stego varupriserna och än föllo de, något somhar skett både förr och —för övrigt ofta —senare. År 1375 och 1377 såldes ett par utvalda oxar för sex mark, en utmärkt ko för tolv örar och en tunna smör för fyra mark. På den tiden funnos här vitten och gross, icke blott utländska, utan även härstädes präglade och dock bättre än de utländska. En svensk vitten motsvarade 1/3 öre eller åtta penningar, och en västgötsk gross var av samma värde. Men en tysk vitten värderades blott till sex penningar, en gotländsk till fem. Från år 1424 till år 1429 gälldeenhalvpundsmarkåtta vanliga mark, vid vilken tid även varuprisen började stiga: en tunna smör till tio 145 mark; en oxe kostade sex mark, ett får eller en get en halv mark. Under de närmast följande åren, dvs, från år 1429 till 1466 stod en halvpundsmark i 8 1/2 mark, frånsett att år 1452 stod den ännu något högre, men även år 1444 eller två år, innaiP (Kristoffers) Allmänna Landslag utfärdades, jämställdes halvpundsmarken med 9 f mark Stockholmskt mynt; vid den tiden utgjorde sex örar en jiorifi eller f uns rent silver. Varupriserna förhöllo sig emellertid, såsomman kan sluta av den anförda Allmämia Landslagen, på följande sätt. En fjärdedels svensk tmma korn kostade 1/3 öre, dvs, en örtug, som är —som förut sagts —1/24 mark; en bock, ett får, en gås något mer än 1/2 eller 1/3 öre. Dessapriser synas emellertidvarahämtadefrånden ^ Då utfärdclseåret var 1442, måste den latinska textens hienttio ante vara felskrivning för biemtiopost.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=