97 som gcinenligen fanns bland familjens förmögenhet och vars bruk var oundgängligt. Somexempel kan nämnas, att en två- eller treårig ko användes i stället för penningar, i förhållandetill konuppskattade man övriga levande handelsvaror, vilkas rättapris dock växlar från tid till annan; en sådan kos värde var nämligen hälftenav enhästs och två tredjedelar aven tj urs, menfyragånger störreän entreåriggets eller ett fårs, ochdessa boskapsdjur voro i sin tur dubbelt så mycket värdasom killingar, lamm, gäss, grisar osv. I jämförelse med vadmal skulle en treårig ko kosta tolv alnar osv. Enligt Kristoffers Allmänna landslag^ kunde en pant lösas frånen panthavare mot hans viljamedvissa varor såsom koppar, fäkreatur, smör, fläsk osv., menpå dem lägger riktigare varje tid sitt pris.^ Penningar voro således i den första tiden sällsynta och utländska, och från de utländska hava alla våra penningar fått Utländska både sitt ursprung, sitt namn och sitt värde. Sterlingar® omnänmas i penningar mycket gamla avtal, i äldre även nobler. Groschen (grossi) och vitten {albi) funnos på de tyska konmigarnas tid. Skillingar och penningar även på de föregående konungarnas. Vi lämna dessa, som icke längre tillhöra oss, och även ur böcker hava de försvunnit; endast ommark, öre, örtug och penning ämna vi tala, emedan dessa 133 omnämnas i varjebådegammal ochny lag och emedan i enlighet därmedi gamla tider åkerns både värdering och delning^ försiggick, som även än i dag är i bruk och allmänt känd. Dalrar {thaleri) är nämligen ett nytt® och vårt århundrade tillhörigt namn; deras åtskillnad och värde äro bekanta. Markenvar således det äldsta, mest brukade ochstörsta myntet, som Mark fått sitt namn därav, att det skullevara märkt silver: Marek betyder nämligen märke, icke blott hos oss utan även så långt sommarken var i bruk, i Tyskland, Belgien, England, Frankrike. Den innehöll från början ett halft pund [skålpund] eller åtta imcier, enligt de flestas mening, rent silver (ty andra väga och räkna något aimorlunda). ^ I ScHLYTERs edition (1869) av Kristoffers Landslag, Jordabalken kap. 8. * Se härom A. Botin, jämförelse imellan Mynts och Warors värden i Sverige, uti särskilta Tidehvarf [till Gustaf Vasas tid]. Praesidiital i K. Wet.-Acad., 1771, ochJ. J. Nordström, Bidrag till penningeväsendets liistoria i Sverigeintill konung Gustaf I :s tid (K. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar. Del 19, 1850, s. 159-389). * Notisen om sterlingar har Stiernhöök hämtat från O. Petri, En Swensk Cröneka, s. 38. * Se härom nedan s. 1S8 ff. Omutvecklingen från landskapslagarnas primitiva revning till vårt utbildade lantmäteri se H. Rhodin i Nord. Familjebok. Ny uppl., Bd 15 (1911), sp. 1107-1112. * Den första myntordningen om svenska dalrar är av år 1534; se Hildebrand, a. a., s. 885 f. 7 — 804510 Stiernhöök
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=