Foreligf'aiuie l)il)li()grafi är en direkt fortsättning på de av Hillevi Vrelblad utgivna Nordisk rättsliistorisk litteratur 19iJ—1940 och Nordisk rättslustorisk litter<diir 1950—1955, vilka utkommit i lidttsliistoriska studier, Bd 1, 1951 och Bd 2, 1957. 1 stort sett har samma principer tilllämpats; på grund av materialets omfattning har dock en mera detaljerad fackindelning ansetts lämplig. Den nya .systematiska indelningen framgår av innehållsförteckningen i slutet av boken. En viktig avvikelse från föregående bibliografier måste likväl noteras. Arbeten, som behandlar flera ämnesområden, har upptagits j)å det fack, som anses vara det väsentligaste, och titeln har där fått sitt nummer. Hänvisning från andra fack till huvuduppslagets nummer har dessutom gjorts. 1 regel har endast arbeten av nordiska författare medtagits; i enstaka fall har likväl publikationer, som berör nordiska förhållanden och som skrivits av icke-nordiska författare, registrerats. I lokalhistoria har under den behandlade jierioden utkommit ett stort antal landskaps- och stadsmonografier, ofta av mycket hög vetenskaplig klass. Givetvis innehåller dessa undersökningar även material av rättshistoriskt intresse. Lokalhistoriska i)ublikationer har dock endast i mycket begränsad omfattning medtagits. —Eör övrigt torde beaktas att tidningsartiklar endast i undantagsfall förtecknats. Under varje avdelning är titlarna uppställda alfabetiskt: för skrifter med namngiven författare på dennes namn, för övriga på titelns fcirsta ord med bortseende från event, artikel samt prefixet »Knngl.» (»Kongl.»). Av ])raktiska skäl bar under avd. »Bibliografi . . .» enstaka arbeten med angiven författare bcbandlats enligt det senare alternativet. Aa och å i danska och norska språken har placerats tillsammans på d; ii, a’ och o återfinnes under respektive j/, ä och ö. 1 enlighet med svenskt bruk har bokstäverna å, ä och ö satts sist i alfabetet och ingen skillnad har gjorts mellan u och tu. 'ritelurvalet i en selektiv bibliografi kan givetvis alltid bli föremål för diskussion. Måhända kan den rättsvetenskapligt skolade anse, att framställningar i exempelvis j)olitisk och ekonomisk historia fått alltför stort utrymme i en rättsliistorisk fackbibliografi. Gentemot detta kan dock med skäl hävdas, att rättsfrågor genom tiderna i så hög grad varit av betydelse för det historiska skeendet, att det bör återspeglas i en rättshistorisk bibliografi. Sif/ne (dtrls,son
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=