62 sådana inrättningar åt folk, som är ekonomiskt intresserade i dem. Varken fängelserummens beskaffenhet eller fångarnas utseende ingav något förtroende för rlenne inspektor.® Det var allt.så en gan.ska hård dom av en man, .som sell ett otal av dåtida fängelser, hhi annan något senare besökare är knappast skonsammare, ehuru ingenting direkt sägs om inspektoren. Det är den vittbereste diplomaten Fransisco de Miranda, som i sin dagbok skildrar en färd till Räknebolmen och Långbolmen tillsammans med Elias Martin den 18 oktober 1787. På Häkneholmen träffade de en lärjunge till Martin, som höll på att kopiera dennes akvarell från samma år »Utsikt mot Stockholm från Spinnhusbron». Härifrån passerade vi vidare till Långholmen, som ligger nära intill för att hese arhets- och korrektionsinrättningen (S|)innhuset), som här är förenade. Förmannens hustru gav en man i ujipdrag att följa med oss till de olika kvarteren, där vi sågo mycket folk av alla åldrar, nästan nakna och dåligt underhållna och några smutsiga byggnader utan sovmöjligheter. Man följde efter oss och tiggde en allmosa m.m. Några arbetade, andra inte, så att det hela gav intryck av oordning och misär i alla avseenden. Man gav oss den upplysningen att man för närvarande hade 20 män och 175 kvinnor, av vilka 35 hade fördrivit sin livsfrukt. Detta är den nuvarande kungens inrättning och avsedd för 250 personer, och jag skulle önska att en så hra sak bleve bättre skött. Vi gick in i kyrkan, som är bättre och snyggare och avreste med vår båt mot staden, njutande av de vackra och skiftande vyerna, vilka min vän Martin gjorde mig uppmärksam på och visade utmärkta förutsättningar härvidlag.*® Polismästaren H. von Sivers-Liljensparre. som tillsammans med underståthållaren besökte spinnhuset i augusti 1773. alltså innan Björkman tillträtt, skriver till överståthållaren Carl Sparre: Förleden fredag voro Herr underslåthållaren och jag ])å s|)innhusel, egentligen i avsikt att undersöka, huruvida de som för tiggande blivit dit remitterade, kunde hava sin bärgning, och huruvida rum för flera voro att tillgå. De flesta gatutiggare hade efter några veckors förlopp blivit av direktionen utsläppta. För Politikollegiets räkning voro blott 6 j)ersoner övriga, de mesta barn, stim sysselsattes med .s])inning, och ehuru de icke kunde göra det gagn, som vederborde, hade <le dock 8 styver om dagen till underhåll. Tillförene hade skola under klockarens inseemle blivit hållen till barnens undervisning i kristendomen men fanns numera nedlagd. Prästen, som nyligen ditkommit, beklagade att han över tre månader förgäves påmint kungl. kommerskollegium om denna inrättnings åtcriståndsättande . . . Hushållningen med spinnhusarrestan-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=