RB 18

44 uppgift ult av spinnhusarrostanterna 70 är friska och 19 pä sjukhus. Senare liders koleraepideiuier krävde på T.ångliohnen oerluirt många offer. »Liisgivning» var tidens l)enäinning j)å frigivning från spinnlinset.^" Hesliit härom kunde meddelas av rällen, av kommerskollegiet eller av spinnhusets tre föreståndare. Beslut av de senare synes ha varit vanligast. Kriterierna var ju i regel enkla, s[)ånadspensum skulle vara fullgjort och uppfiirandet fick inte vara hehäflat med alltfVu’ många anmärkningar. h]n viss omtaidve om de hisgivnas framtid skymtar en smula oväntat i protokollen. A'anligen var väl gången den. att någon hugad arbetsgivare hos inspektoren anmälde att han önskade en arrestant i sin tjänst, varefter inspektören förde saken vidare till föreståndarna. 1 ett protokoll från 1729 heter del; »Fann Kongl. Kollegiet för gott att giva dess bifall, del gossen Petter Nyman, som förmedelst stadens polilikollegii remiss av den 10 maj nästlidna år blivit på Långhohns spinnbus inbragl men nu begäres av korpralen Sven Kruse att få fclrsändas till sin farbroder bonden Lars Jönsson j)å Svart.sjölandel. må nu strax lösgivas samt de 11 dal. 8 öre kinl. som denne gosse till hu.set skyldig blivit och nu icke förmår betala, för hustJs räkning avskrives. dock att bemrte korpral, som honom emottager, sig reverserar, del merbem.Je gosse skall sliillas i någon verklig fjiinsl och icke till sitt IVirra här i staden tVinivade figgeri och liittjefulla leverne lämnas.»‘“^^ Ibland gick det enklare till: Hustru Brita Nyman hade inför Politikollegiet utfäst och försäkrat alt hennes dotter Anna Lisken. som filr liggeri på gatorna var upptagen och blrsänd till spinnhuset, icke hädanefter skulle fiiröva liggeri. »Alltså ville» säger j)olitikollegiel. »Herrar Direkttirerna låta berilrda flicka komma på fri fot.» Grubb och Aspgreen antecknar på skrivelsen: »Inspektor Liwijn låter denna flicka Uis av sj)innhusel.»*’‘* Ofta »utbegärdes» arrestanlerna av de fabriktirer. till vilka spinnhuset levererade spånad och som måhända lärt känna dem som goda arbetare. Troligen var det ett inte ringa antal »pigor» och andra icke spinnerskor som på spinnhuset liirl spånad och som därmed bereddes en låt vara knapp biirgning efter lösgivningen. Skillnaden mellan tillvaron som spinnerska i fabrik eller på spinnhus var inte stor.»0

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=