260 - En sådan fäiifjtdsi-besökaro var frikyrkopredikanlen C.arl Andersson i \'axholni |1830—10011, som av Alin(|uisl fiek skriftligt tillstån<l att besöka alla fängelser i landet. .Se H. Myrbäck: Ciarl .Andersson i \'axbolm, .Stblin 1030. s. 08 f. •* Wieselgren a.a. s. 403. — Sir Walter Crofton (1815—07) var chef för fångvården på Irland 1854—02 och lade fram sitt fångvårtlsprogram 1854. Första kammarens [irotokoll 1802, nr 20, s. 14 ff. ■’ .Andra kammarens protokoll 1802, nr 31, s. 2 ff. ® Första kammarens protokoll 1802, nr 0, s. 45 ff. — Dagens Nyheter 25/2 1802. ' Posttidningen 25 11 1011. — Generaldirektören Per -Sigfrid Wieselgren var född den 20 11 1843 och dog den 11 10 1010, <lå han efterträddes av en av sina byråchefer A’iktor Fmaniiel .Almqiiist, född tlen 21,t) 1800, son till Wieselgrens företrädare Gustaf Fridolf .A. — \’iktor .Alnujiiist fick titeln överdirektör, som bibehölls iiven för hans efterträdare Gustaf Masreliez och Hardy Göransson. Med Torsten birikssons övertagande av chefskai)et 1000 blev verkschefen åter generaldirektör. Sundberg s. 18 ff. " l’örfattaren till förid omnämnda handskrivna Fångvårdsstyrelsens årsberättelse 1004, s. XV. “ .1. H. Nilsson: Samling af förfaltningar och föreskrifter rörande svenska fångvården. Tillägg 111 (1808—1003), Sthlm 1003, s. 8 ff. .1. 11. Nilsson, Samling af författningar och föreskrifter riirande svenska fångvården. Sthlm 1802, s. 404. Nilsson a.a. Tillägg II (1804—18071, Sthlm 1807, s. 04 ff. S. Wieselgren: Till minnena från mina fångvårdsår. .Anteckningar i febr. 10()!>. .Manuskript i författarens ägo. Lars öslerlin: .Stockbolmsväckelsen kring Lord Hadstock, Sthlm 1047, s. 120 f. Direktörsorder 1884—1880, Långholmens arkiv. 1'L.A. Fångvårdsstyrelsens årsberättelser 1884—U)00. .Aug. Palm: l'r en agitators lif, -Sthlm 1004, s. 280 ff. Frans .August Gic.sar f. 30 0 1842 var vaktmästare på kronobiiktet och bevakniiigsbefiilhavarens närmaste man. Han bebodde 2 rum och kök i den äldre av de två Knaperstabyggnaderna. —Om .Aug. Palms Långbolmstid se också Karl Palm: Mäster Palms pojke, -Sthlm 1001. Ture Nerman: Hjalmar Branting, Sthlm 1058. Nermans skildriug bygger på en artikel i Södertäljetidningen Gripen 20 8 1880. ** Gri|)en 20 10 1880. -Se också »Ögonvittnen om Hjalmar Branting», redigering Ture Nerman, -Sthlm 1001. Stockbolms Dagblad 14 10 1000. Den bebjiirtade direktören var kronobiiktets dåvarande direktör E. T. Orstadius, inte direktören för ceniralfiingelset .Axel Wollin, som j)å den tiden fungerade bara som tillsyningsman över kronobäktet. Wollin var bland personal och fångar kiind som föga »bebjiirlad». Minnen».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=