254 \Viesclf,'rcn s. 369. — Trampkvarnen eller trainpli.jnlet uppfanns av iiif^cnjören -Sir William ('.nbbit 1818. Ibland maldes säd, ibland j^ick hjulet bara runt, man »malde viider», som de engelska fångarna sa<le. Det engelska Irampbjulet bestod av 24 fotsteg fiistade vid en träevlinder av e:a 5 meters omkrets. Varje fotsteg baile mellanrum med 20 em. Hjulet gjorde två varv i minuten, oeh vid slutet av 30:e varvet ringtle en klocka, de 12 miinnen steg av och 12 andra avlöste. 1’tanför hjulet kunde männen liisa eller bara vila, men samtal fick inte förekomma vare sig på eller utanför hjulet. Det var tröttande att ständigt hindra kroppen att sjunka med hjulet, det krävdes att lyfta sin egen vikt. Man behövde också kraftigt fotfäste. Se Barnes & Teeters a.a. s. 600 f. Den svenska trampkvarnen var betydligt enklare. Den framkallade under den korta tid <len var i bruk på Långholmen en patentfejd. Den svenska versionen hade gjorts av en assessor Johan Paul Juringius, och j)å Långholmen hade dess duktige arbetschef .gjort avsevärda förbiittringar på Juringius' ursj)rungliga typ. .1. stämde fångvårdsstyrelsen, som dock vann målet, vilket framgår av 1828 ocb 1829 års jirotokoll i kriminalvårdsstyrelsens arkiv. 1825 års handlingar, kriminalvårdsstyrelsens arkiv. ■— Nils Lundecpiist; •Stockholms stads historia 111, Sthlm 1829. s. 212 f. Wieselgren s. 372. K.F. huru med försvarslösa personer förhållas bör, 29 6 1833. Wieselgren s. ,371. »Föreskrifter, varefter Korrektionsinrättningen å Långholmen tills vidare k(jmmer all förvaltas samt instruktion för dess föreslåmlare. Långholmens arkiv. Instruktionen är daterad 10 1 1827. Föreskrifter, varefter korrektionsinrättningen å Långholmen tills vidare kommer alt förvaltas, samt instruktion för dess föreståndare, 10 1 1827. .Se under punkt 19. Instruktion, varefter tjänstgöringen av den yttre garnisonen vid Allmänna arhelsinrättni?igcn å Långholmen kommer alt verkställas. 7 1 1828. .\vskrift i Långholmens arkiv. -- (i. F. Akerhielm; Några ujiplysningar och betraktelser rt'uande fångvården i Sverige, Sthlm 1836. '-■* Livijns han<lskrifter. Fångvård, KB. Stockholms Posten 18 1 1827. (i. var född 6 12 1775, son till professorn i I ppsala (',arl Fr. (ieorgii. G. hade tre söner, av vilka den iildste Ernst Fredrik liksom fadern iignade sig åt fångvården och efter några år som bevakningsbefälhavare ]iå Långholmen och som kompanichef på Bindö slutligen blev chef för kronoarbetsstationen ])å (birlsborg. Robert Gustaf blev inspektor ])å .Sandemar och C.arl .\ngust, en av den svenska gymnastikens förgrnndsmiin, blev överlärare med j)rofe.s.st)rs namn vid Gymnastiska ('.entralinstitutet. Carl Modéer, f. 22/12 1775, bade deltagit i 1808—09 års finska krig, och var innan han anställdes på Långholmen t.f. föreståndare vid Manilla. Han var gift med Maria Kristina Gravallius, dotter till prosten Peter (ira- .\vskrifl i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=