13 Fängelsets kök har flyttats nägra gånger genom seklerna, men det är intressant att notera att det nn sedan många år är beläget just där IbOO-talshyggnadens kök finns markerat. Ingenting finns längre kvar av pilastrar och hlomsterornament under vissa fönster, som enligt ritningen skulle ha utmärkt byggnaden. Frontespis och fritrappa är också borta. Bara den ståtliga inre stentrappan och takets kryssvalv är ännu på plats. Härom året upptäcktes efter en vattenläcka rester efter takmålningar från husets storhetstid. Tomtområdet på ritningen upptar 21 trädgårdskvarter, »Stora stenhuset», Träbyggningen, Mälthuset, Smedjan ocli Kölnan, Kvarnen samt fem fiskdammar i Pålsundet, då åtskilligt bredare än nu. Man kan fcilja tomten och dess hehyggelse på senare ritningar och kartor. På en sådan ritning från 1746 '" framstår stenhuset iinnu i någorlunda ograverat skick. Pilastrar och hlomsterornamenl är borta, men frontespisen är antydd och den hirnäma fritrappan åt söder är ännu kvar. .\hlstedl blev som nämnts en rik man, och i bouppteckningen efter honom (han dog 30/1 1080) upptages hans malmgård på Långholmen till 60 000 dal. kmt och hans tre stenhus vid Kornhamn, .liirntorget och Gråmunkegränd till respektive 30 000. 18 000 och 7 300 samma mynt. För Långhohnsegendomen redovisas hästar, nötkreatur, svin och gäss. .\hlstedts namn levde ännu på 1880-falet kvar i .lochum Bryggares gränd, nedre delen av 'Fyska brinken mellan .Stora Nygatan och .Mälartorget. .Milstedts dotter Brita ('.hrisfina gifte sig med en handelsman ('.art Brander. 1 sin tur blev Branders döttrar .\nna ('.hristina och Brita IHisabeth gifta med respektive Johan .Spalding och Anders Dahlstriiin, den senare liksom .Spalding kramhandlare i .Stockholm. Brander dog 1712, men att dönna av hans bouppteckning hade han långt tidigare frånträtl det av honom förvärvade .Mistavik eller »Branderska huset», som det senare helt enkelt kom att kallas, till dcittrar och mågar. Dahlstnim men alldeles särskilt .Spalding var kända miin i .Stockholms dåtida handelsvärld och kommunala verksamhet. Spalding blev dessutom riksdagsreprestMilanl f(")r borgerskaptd. Man kan förutsätta att de hade livliga kontakti'r med komnierskollegiet och även med de män som senare
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=