RB 18

222 relalivt liitii och hcs()k vid fäiiifelset j^jordes ganska oi'ia. men till shit insag man aft tcori och praktik inte riktigt gick ihop. NiinindIcdanuiterna hade jn i regel annan krävande verksamhet vid sidan av detta sjieciella uppdrag, och ofta mäste styresmannen vidtaga disciplinära och andra åtgärder innan nämndens mening kunde avvaktas. Besiiken jiä fängelset hlev med aren allt sällsyntare. sammanträdena hiills som regel hara månadsvis, och discijiliniirenden anmäldes i efterhand. I den nya lagens fcireskrifter kunde jämkningar giiras. i lindrande riktning, om fara iVir fangens kroppsliga eller själsliga hiilsa uppstod eller kunde befaras, i skärpande riktning, om det erfordrades fiir npjirjitthållande av ordning och säkerhet inom anstalten. Stiirre krav ställdes sålunda pa anstaltsledningens onuhime än f(")rr. Inlagens vistelse på sjukhus utomanstalten skulle som regel ske ulan bevakning och inräknas i strafftiden. Biicker och tidningar hlev mer eller mindre fritt tillgängliga. Inga särskilt inskränkande fiireskrifter fanns längre om brevväxling eller hesiik. Besiiken kunde på Långholmen i regel hara medges varje månad })å grund av hl.a. personaIhrist. Extra besök medgavs dock. när del gällde brådskande och viktiga ting. Permission infiirdes som ett normalt led i straffverkställigheten, om fara fiir mis.shnik inte kunde anses fiireligga. Pa Långholmen hlev väl rutinpermissioner till en början tillämpade med försiktighel. men med tiden medgavs de enligt en enhetlig rikspraxis efter viss avverkad strafftid var fjärde manad, fiirsta gången med 48. därefter med 72 limmar varje gång. Permission av särskild anledning gavs dessutom fiir .sjukhesiik. begravning, ordnande av arbete och till slut även fiir fullfidjande av studier. Som man ser det nu var väl möjligheten till permission en av de största reformer inom straffverkställigheten, som över huvud taget skett. Permissionerna hriil fängelseklientelets totala isolering fran omvärlden. I]n sviken permission medfiirde i hiirjan hart när koml)anislrvk fiir den som omsider fiirdes tillhaka av polis, men så småningom uppluckrades moralen. Misslyckanden pa omkring 10 “/o och något mer fick man till slut räkna med. Ingen fangvårdsman skulle dock för den sakens skull vilja ha den gamla ordningen tillbaka.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=