EFTEHSKRIFT \"a(l soiii hänt pä l^aiif'holnien efter Axis avgänj^ 1944 och ikraftIrädaiulel av tagen oni verkstättigtiet av frihetsstraff den l jnti 194(i tilttiiir ännii knappast historien, och fiirfattaren står dessa tiändetser alllf<)r nära fiir alt objektivt knnna skildra dem ocli liar fiir iivrigt sjiilv under sjntton är pä lokat[)tanet ansvarat för utvecklingen därute. Del är därför lämpligt att med 194()-talets milt sätta jinnkl för Längholmsfängelsets nn snart 250-äriga historia, hai summarisk redogörelse skall dock ges fiir viktigare händelser. Axi efterträddes av .Sven Kjellegärd pä .sommaren 1944, och del blev denne som fick ge sig i kast med de svära för att inte säga olösliga problemen att pä ett gammalt fängelse som Läiigholmen försöka fiira de nya tankarna ut i livet och verkligheten. Den uya lagen lämnade fältet öppet fiir det mesta. Mycket som förr var med härdknut Inindel till jiaragrafer lämnades nu till styresmannens valfria avgörande. Av gamla tiders »skall» blev »mä» och »bör» och »äger». Lagens porlalinskrift blev att intagen skulle behandlas med aktning för hans människovärde. I denna behandling passade fiirvisso inte källarceller och härda nattläger, och dessa företeelser kom också bort. Vid styresmannens sida ställdes en anstallsnämnd, annorlunda sammansatt än förr. Frågor om fånges hällande i enrum och om disciplinära åtgärder skulle där dryftas. De ledamöter som inte var knutna som befattningshavare till anstalten skulle fiWja de intagnas behandling genom regelbundna Ije.sök. Karl .Schlyler försökte väl under de tvä är han ledde Långholmens anstallsnämnd att tillsammans med ledamoten hdse Kleen förverkliga lagens intentioner. Sammanträdena var
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=