10 inte när det gällde pengar till dess underhäll. Det var en pläga, som i stort sett varade under hela 170()-talet med avl)rott för några kortare perioder när man var vid kassa och t.ex. kunde göra tillbyggnader. Under det tVirsta året hade man bokstavligen inte mat bir dagen ät hjonen utan fick så småningom taga upp lån med inteckning i huset. Redan 1098 ars stadga hade anvisat en det inkomstkällor: vid kö]) av fast egendom i staden skidle en »gudsi)enning» erläggas till husets understikl, och »sasom del ofta händer, alt åtskilliga fran främmande orter komma hit till staden, vilka med skadespel, gycklerier. lindansande och annat, som de för penningar se lata. fiirsamla nagra medel och dem sedan utom landets eller stadens nytta med sig utföra: fördenskull finna Vi i nåder för skäligt det Ixira alla sådana, när dem alt s|)ela tillåtet varder, till de fattiges eller detta arbetshusets underhåll avgiva det de j)å tvenne dagar, en dag kort efter deras ankomst och en dag kort birr än de härifrån resa. med sitt skådespel birtjäna kunna, om vilken avgifts riktighet magistraten bör draga behiirig omvårdnad». 1 kungabrevet den 23 juni 1722 tilläggs uttaxering av 1/4 “ o av alla testamenten sjimt »vad trädgården pa Långholmen av sig kastar». Vidare borde invanarna i Stockholm tillhopa betala in en summa av 30 000 dal. kmt för alt de slipper besvär med tiggare. Kollegiet skall »genom tjänliga bireställningar birma dem därtill». Man hopi)as i kungabrevet också i)å lan från manufakturisterna. »Manufakluristerna av strump- och Inijväverierna samt rask och flaggduk skall med andra yllefabriker birmas att ga delta verket till handa med de av luler (kommerskollegiet) förslagsvis utsatta birsträckningar till arbetsfolkets underhållande, varemot de i)å delta spinnhuset kunna lata tillverka det garn, som de till deras fabriker betarvar.» Genom olika senare beslut fick huset åt sig anvisad den birut till hos|)italet utgående andelen av »på dobbel vågade och utsatta penningar» samt hälften av de biiter, som ådömdes för brännvinsbränning av råg eller vele.‘- Allt detta skulle utgöra den s.k. spinnhusfonden, och som senare skall visas kom denna fond att med åren ytterligare kraftigt förstärkas. Kungabrevet beriir också frågan om det administrativa mellanledet, bireståndarna. direktörerna, som de omväxlande kom alt kallas. Kfter kända mönster skulle enligt brevet »direktionen»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=