205 hiif'i'arens slughet. 1 århundradeu hade gevaldigersonens fVirfäder l)(")jt sina ryggar i viirdnad inhir galonerade lialtar, själv hade han gjorl sina retoriska lärospån ])å Frälsningsarméns podium. Han kunde där överväldigas av den nedärvda fcirsagdheten, gevaldigerna från århundraden tillhaka talade eller rättare teg genom hans mun. Axis privata hobby var personhistoria, oeh han skulle lätt ha kunnat vederlägga påståendet om gevaldigertradition längre än till fadern. Även detta oförargliga intresse var Poukka oeh hans tillskyndare fiirhatligt och löjeväckande. Det användes, hette det, fiir att skaffa Axi en språngbräda bos »Konungens Män» genom att han dissekerade upp med vilka deras farmorsmorfarskusinerstant blivit gift och vilka deras barnbarnsbarnssysslingshalvbr()der var i dag. Axis 10 år j)å Långholmen sammanfr)tl med en [)rogressiv utveckling inom strafflagstiftningen i landet. 1 april 1954 framlade dåvarande justitieministern Karl Schlyter ett omfattande program f()r fångvårdens framtida gestaltning, vilket han i ett fiiredrag i Auditorium i Stockholm lät få rubriken »Avfolka fängelserna».'* \hid som kom att ske fick formen av en avsöndringsprocess, där det gällde att från den vanliga straffverkställigheten skilja ut den ena gruppen av brottslingar efter den andra till antingen behandling i frihet eller omhändertagande på specialanstalter. Om man undantar ett par (ippna ungdomsanstaller blev specialanstalterna dock fiiga olika fängelser. Den egentliga straffverkställigheten i fängelserna skulle ftirbehållas normalfallen. Redan 1951 hade dagsbotssystemet inbirts i vår rätt med ganska stor reducerande inverkan på antalet Ixitesfångar i fängelserna. Sedan fiiljde reformer i raskt tem[)o. Påbiljden enligt 2 kap. 19 § strafflagen, som var en kvarleva av det äldre »birlust av medborgerligt birtroende» samt j)åb)ljden »ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas» kom bort 1950. Till reducering av fängelseklientelets antal tjänade också 1957 års reform av biitesverkställigheten. Från 15 558 år 1952 .sjönk antalet biitesfångar i landets fängelser redan på grund av 1951 års dagsbotsreform till 4 728 år 1958. Med ikraftträdandet av lagen om verkställighet av bötesstraff 1959 sjönk det omedelbart till 815 och var 1944 nere i 515.^ Vid 1957 års slut hade Lång-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=