184 Det är mig en kär |)likt att vitsorda den ])likttrohet. varmed vaktkonstaplarna tnllgjort den prövande vakttjänsten. Av boken framgår alt fängelsepa.slorn avlagt 46, direktciren 14 och läkaren 7 hesiik hos Ander. Fiiriit har näinnfs alt fr.o.in. 1904 den omläggningen skedde, all fångvårdens arbetsdrift i princip skulle leverera sina produkter ät armén, flottan och civila statsförvaltningar. Innan så skedde radde mycken irritation (iver att fångvården utövade illojal konkurrens och tog arbetet från »de frie». Hedan |)å 1880-talet förekom missiuijesyllringar och i december 1895 var ett av c:a 200 persc^ner besökt miite anordnat i Stockholm. Kn korgmakare framhöll alt priset fiir en fånges dagsverke är 25—85 öre, medan en arbetsgivare till den fria arbetaren få betala omkring 8 kronor. Konkurrensen med fängelsearbetet gjorde att arbetsgivaren måste pressa ned tillverkningskostnaderna, och detta gick i sista band ut över arbetaren. Inom korgmakeriet fanns 175 fria arbetare, men under de senaste åren hade 100 fångar satts in i detta arbete. Kn skräddare påpekade att man på fängelserna kunde för 4—5 kronor få arbeten utfiirda, som kostar den enskilde 12 kronor. Hranting. som var med vid miitet. ansåg att kärnpunkten lage i att hindra enskilda personer att hyra fångarnas arbetskraft. I ett re.solutionsförslag från Hranting bireslogs att miitet skulle fästa den allmänna opinionens uppmärksamhet på hur enskilda arbetsgivare tilläts fiirhyra arbetskraft i fängelserna till underpris. Arbetet på fängelserna borde i främsta rummet utföras f(ir anslalternas eget eller statens och kommunens behov. Braidings resolutionsfiirslag antogs med tillägg att man skulle fästa statsrevisorernas ujipmärksamhet pa saken.'*'’ I mars 1890 motionerade Adolf Hedin i ärendet i andra kaminaren, som beslöt att hos Kungl. Maj:l begära utredning om fångarbetets lämpligaste anordning. Kammarens tredje tillfälliga utskott förcjrdade fångars användande i jordbruk, där konkurrens med det fria arbetet knappast beböivde befaras. Utskottet tog också upp fragan om arbetsinkomsten som en del i personalens avléming. Det ansags föga lämpligt, »att fångar arbeta ihop pengar åt sina väktare».'*' Ar 1901 hade i motion av G. E. Kronlund fi'ireslagits jord-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=