178 1907 skrov hinliörsvarsdepartenionfel till fanj>vårdsstyrelsen och j)åtalado alt l.d. otficerare. vilka inte hado tillstånd att oftor avskedstagandot hära regeinenlels uniform, fortfarande begagnade denna med tillhörande gradheleckning. En tidning skrev: ])ef ser verkligen lustigt ut att dessa tjänstemän, uppsträckta i full gala. uppträda Idaiid straffångarna, dessa klädda antingen i grått vadmal eller buldan. och jag har till och med vid flera tillfällen sett fängelsedirektör, som var major i armén och kommendant för dåvarande yttre militärhevakning. vid mönstring inom fängelset visa sig i kommejulantsuniform med plym å hatten i de svenska färgerna.-’' I maj 1897 hesiiktes Eångholmsfängolset av Oscar II. och då var det naturligtvis särskild anledning att j)ådraga paraddräkter och frackar. Dagens Nyheter skriver: Konungen med uppvaktning gjorde på onsdagen ett besök på Kångholmens fängelse och genomgick därunder de många olika lokalerna, talade med flera av de mest remarkabla livstidsfångarna, besåg med mycket intresse de i lokalerna framlagda proven ])a fångarnas arbetsoch yrkesskicklighet, genomgick därefter sjukhuset, gjorde även ett besök i köket och smakade på maten därstädes samt besökte slutligen den at Mälarsidan belägna lusthusbyggnaden. På framställning tillät konungen, att denna byggnad hädanefter, såsom ett minne av hans besök finge benämnas Oscars villa. Besöket, varunder konungen med synbart intresse tog del av de olika arrangemangen inom den vidsträckta anstalten, varade ett par timmar, och vid avfärden uttalade konungen för befälspersonalen sin synnerliga belåtenhet med den ordning. disciplin och utmärkta administration, som allestädes var radande.^® Från knngahesöket berättar en tidning långt efteråt att kungen vid he.sök i Långholmens kyrka skidle ha hälsats ined »Ur svenska hjärtans djnp» men då lämnat kyrkan med förklaring att den sången ville han höra sjungas bara av fria män. Sanningshalten i denna uppgift är tvivelaktig.'^^ bdter Palms död blev direktöiren vid Ivångsarbetsanstallen å Svartsjö Axel Wolliu chef på Långholmen, och därmed inleddes ett decennium av verkligt skräckregemente, så samstämmigt omvitlnal både i fångmemoarer och av bevaknings])ersonal all. även om överdrifter i kritiken skalas bort. en skrämmande kärna av sanning kvarstår. För samtidens kriminalpolitiska debalt hyste han intet intresse. Man letar förgäves efter något inlägg av honom i de många diskussioner, som förekom bl.a. i det 1907 stiftade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=