166 Hans daglif'a liv gestaltar sig da pii följande sätt. Vid signal med ringkloeka från eentralhallen kl. 5 f.m. uppstiger fången, tvättar, kainmar och kläder sig samt uppbäddar sin säng, slädar cellen och ordnar allt för sitt arbete. .\rl)etstiden, beräknad till tolv timmar, börjar kl. (> och fortsätter med avbrott för en stunds frukostrast vid åttatiden till kl. 12. Då inträder en timmes vila, varunder middagsmålet intages, liksom övriga måltider i cellen. Därefter fortfar arbetet tills aftonmalel intages, varefter kl. 7 e.m. signal gives till dess upphörande, fangen bäddar sin säng och ordnar sig för natten. Kl. 1/2 8 börjar den i tlagcellflyglarna kommenderande underofficeren visitera varje cell, later i korridoren idflytta fångens gångkläder, varigenom rymning försvåras, och de verktyg, ban under arbetet innehaft samt vintertid idtaga och släcka cellampan, vilken visitation skall vara avslutad överallt till kl. 9 e.m., då nattvakten vidtager. 1'nder en halvtimmes tid. eller där läkaren så anser nödigt två gånger dagligen, tillåtes fången vistas utombus. Promenader verkställas i därför särskilt konstruerade fånggårdar, bildade av något mer än manshöga tegelmurar, utgående i radiens riktning fran en i medelpunkten uppsatt utkik. Mellanrummen, vartdera avsett för en fange. tillslutas vid yttre änden av järnstaket. 1 dessa j)romenadgardar kunna fångarna icke se varandra och hindras från alla slags meddelaiulen av en i utkiken placerad fånggårdspost. Vid färden till och från fanggårdarna ga fangarna på 6—8 stegs avstand bakt)m varandra och äro förbjudna all vända sig om. l iuler den lid. fången vistas ute. vädras cellen och visiteras för alt utröna om golv, tak och väggar äro oberörda, om ingen åverkan skett på fönstergallren, om intet obehörigt verktyg, varmed utbrott kan ske insmugglats, samt om cellen hålles pulsad och ren. I-åirfat luren redogf)!- lT)r religion.svård t)eh skolundervisning med eellfangar oeh beskriver sedan hur det blir i »gemensambeten». \är en fange sbdat sin celllid och skall ut på gemensamt arbete, blir första fragan, vilken sysselsättning man bör giva honom. Äger han förut färdighet i något av de yrken, som vid fängelset bedrivas, får han därmed fortsätta, om plats finnes på vederbörande verkslatl. Da den minsta förtjänsten tillfaller fängelsets handräckningar, sasom städare, tvättare, veddragare m.fl., vilka befattningar ytterst få ba lust att länge fortsätta med, later man ofta den nykomne börja sin gradpassering bland dem och avlöser någon äldre, som upj)fört sig väl. bangen är icke som den frie arbetaren beroende av sin produktionsförmaga för alt kunna leva. ban uppfattar arbetet mera som en fiirströelse och undviker ansträngningar, varav ban icke skulle ba något gagn. Vanligen får man vid arbelsberäkningarnas uppgörande idga
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=