121 också nuui^'a dagsverken vid Helenehorg, och 1835 fick hovkanir(‘r .1. \'il)oin [)å Hiivudsla styrelsens tillstånd att begagna sig av tre murarkiinniga fångar. Han sknlle. iitoin att ge korrektionisterna deras kost. till inrättningen betala (i skilling banko f(")r varje man jämte 1 skilling till tobak. .\r 1884 var grävning av gravar på Nya kyrkogården åt alla dem som diilt i kolera under detta års ('pidtani en omfattande sysselsättning med 18 821 dagsverken. En tidning skriver i anledning av detta slags arbete: Varje oordning, rymning eller förl)rvtelse av grövre l)e.skallenliet, som l)egås av de å l.ångliolmen förvarade missdådare, har, så snart den genom ryktet eller .Sloekliolms I)agl)lad linnnit bliva I)ekant, under de senare åren föranlett till <le skarpaste kritiker i allmänna tidningar över Inirvarande korrektionsanstalter. oeli över de åtgärder, som för deras n|)|)rättande oeh förvaltning blivit vidtagna. En tidpunkt bar dock givits. nnd(‘r vilken korrektionisternas finbrytelser, eburu då vida tier än vanligt. lämnades utan allt avseende oeb följaktligen korrektionssystemet även; oeli denna likgiltighet inträffade oeb fortfor under hela den tid. då Eångliolmens fångpersonal grävde alla gravarna för de i koleran avlidna personer inom buviidstaden. Den vanliga anmärkningen emot korrektionsinrättningars anläggande invid huvudstaden hördes då ieke av; verkan av denna deras närhet var då. ehuru visserligen tillfällig oeh således förut ej påräkiunl. så synbarligen välgörande för den hotade bättre mänskligheten, att klandret, som naturligtvis även vill anses utgå från samma människoslag, icke ville blottställa sig för ett ogillande, som vederlädes av dess egen frälsning. Var och en älskar sitt liv, och vem insåg ej alt om Långholmens fång])ersonal ej funnits att tillgå för det omniimnda vådliga men ytterst nödiga arbetet, så hade huvudstadens nitiska styrelse och sundhetsnämnder ej kunnat, med sina minnesvärda bemödanden förekomma uppoffringen av mången medborgare, som nu skonades. Faran iir emellertid förbi och kritiken är lika hefriarl från denna tillfälliga anledning till ett skonsamt stillatigande över mångåriga henuHlanden all mota och i möjligaste måtto förminska ett tilltagande ont, som d(>n alltid synts hava befriat sig sjiilv från besväret att av dessa bemödanden taga någon verklig kännetlom.-’-* Del bände väl också att korrektionisler arbetade i den stora trädgården, vilken liksom på spinnlnisets tid var borlarrenderad. Den gamla trädgårdsmästarbostaden flyttades väster ut i)å ("m omkring 1880 till egendomen Knapersta oeb inreddes till fyra boningsrum ftir dem som bade tillsyn i Lamms. Vougts oeb Debms verkstäder.’*^ Den siste trädgårdsarrendatorn var sannolikt en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=