120 mycket i detta hänseende återstått att önska, särskilt i avseende på fylleriets hämmande. Sedan styrelsen förnyat föreskrifterna i avseende på skytdiffheten för kommendanten att varje dag hesöka inrättningen, om visitationer. om korrektionisters vistande utom inrättningen m.m.. har mera ordning synts återkomma, men ännu motsvarar denna inrättning ieke de högre fordringar man kan av en sådan äska, vartill c'j mindre lokalens heskaffenhet, än de särskilda och från varandra s|)ridda arhetsställen jämväl bidraga. Anlalel bestraffningar ined prygel eller med ljus eller mörk cell uppger styrelsen till 289 under året. 1 ett protokoll från julaftonen samma år. format som något av en presskommunikcy uppger styrelsen all under året 19 fångar rymt från Långholmen, av vilka 10 tagits och återfcirts. 7 häktats för hrott. 1 drunknat vid fcirscik all simmande komma från cin oeh 1 alltjämt var på fri fot. Sedan den 8 december hade ingen rymning fcirekommit, men då flydde ') korreklionister över muren till klädesfabriken.'*- h'c'irutom i Lamms fabrik, där man arbetade med vävning av liniu' oeh finare bomullstyger sedan augusti 1829. arbetade korrektionisterua at fabrikören .1. Dehm. som på Långholmen fått anlägga en snickeriverkstad oeh även ett mekaniskt sågverk fön' tillverkning av mahognyfanér. \ödare åt notarien Per P:.son Llde. som inom inrättningen hade en smidesverkstad, senare civerlålen på konduktören J. \V. Ekfeldt. 1 maj 1888 träffades avtal med fabrikcören A. J. \’ougl om anläggande av en klädesfabrik, till vilken \'ougt fcirskjutit 7 888 rdr 16 sk. banko. Är 1885 var fabriksbyggnaden i sadant stånd alt arbetet där kunde påb(’)rjas. Inom en tioårsperiod beräknade styrelsen att ha betalat byggkostnaden, vilket visade sig vara rikligt. 1 slutet av 1840-talet ombyggdes fabriksbyggnaden till kronohäktesavdelningens första etapp, färdig 1850. Byggnaden utgör den länga som sträcker sig mellan kroppssjukhusef och kronohäklets expeditionsflygel. Men i stor skala arbetade man också på inrättningens egna verkstäder, tillverkade kläder, skor, matkärl och andra fcirncidenheter för anstaltens egen räkning, varjämte man sydde kapofler och andra klädesperscMlar fcir armén. h]n del pålitliga korrektionister sysselsattes åt privatper.soner som hade egendomar på öm (“ller i dess grannskap, t.ex. kondukhir Immanuel Nobel. Alfreds far, som bodde på Knapersta. och livmedikus L. P. Ekman på Sofieberg. l)åda egendomarna belägna på Långholmen. .Man gjorde
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=