80 den svenska kyrkoprovinsen från åtminstone slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Det är idag omöjligt att lösa upp problematiken kring kristnandet av Finland. Det är tänkbart, att olika delar av Finland kristnades från olika håll och kom att tillhöra olika kyrkor och biskopsdömen. Framför allt den svenska missionen och Finlands förhållande till Sigtuna-, Linköpings- och senare Uppsalakyrkan har diskuterats. Finland berörs också av problematiken kring de eventuella biskopsdömena i Flälsingland och Birka.'”’’^’ Traditionellt har den sägenomspunne biskop Henrik uppfattats som en centralgestalt vid Finlands kristnande. I detta sammanhang kommer frågan om Erik den heliges finska korståg in i bilden. Den historiska uppfattningen har på denna punkt helt förändrats i modern tid, och korstågen intar numera inte någon central plats vid beskrivningen av Finlands kristnande. Nutida forskare är mera böjda att se detta i analogi med den tyska och kontinentala missionen bland svearna. Avgörande betydelse tillmäts östersjöhandeln och Hamburg-Bremens expansionssträvanden. Även danska politiska strävanden och t.o.m. den ortodoxa kyrkan har ibland nämnts i detta sammanhang.’’*** Den äldsta finska biskopsstaden anses ha varit Nousis, som i traditionen förknippas med biskop Henrik.Biskopsstolen skall redan på 1200-talet ha flyttats —en parallell till liknande flyttningar i Sverige. Det finns en numera ganska omhuldad teori att biskopssätet under mellanperioden mellan Nousis och Åbo skall ha förlagts till handelsplatsen Korois i Räntämäki, vid floden Aura innanför Åbo.**** Svagheten när det gäller både Nousis och Korois som biskopsstäder är de skriftliga källbeläggen; För Nousis Erikslegenden, för Korois saknas de helt. I fallet Korois ligger omfattande arkeologiska lämningar — dock utan egentligt bevisvärde —till grund för antagandet. Cf ovan Hälsingekyrkan, Birkakyrkan. Se även Pirinen 1968 s 195 ff. ■'*® Till frågan om Finlands kristnande se sammanställningarna hos Gallén FHT 1938 s 143 ff, Dreijer 1953 s 71 ff, 1960 s 239 ff, Pirinen 1968 s 173 ff, fr a s 181 ff. Till problemen kring biskop Henrik och Erik den helige fr a L Weibull 1917 s 99 ff, E Carlsson 1944 fr a s 63 ff, 143 ff, Schmid 1934 s 169 f, Schmidt s 21 ff, Dreijer 1960 s 246 ff. Rein 1968 s 11 ff, Gallén 1968 s 87 ff, Anthoni s 155 ff, Pirinen 1968 s 175 ff. Om förhållandet till Sverige även Dreijer 1960 s 242 ff, 254 ff. Till frågan om biskopskyrkan i Nousis Dreijer 1960 s 246 ff. Cf Oja s 213 ff, Pirinen 1968 s 199 f. Antagandet om Nousis som biskopssäte vilar på Henrikslegenden. Frågan står och faller med legendens verklighetsförankring. En del tidiga gravfynd har gjorts på platsen. Enligt traditionen skulle Henrik ha begravts i Nousis och sedan på traditionellt sätt flyttats till Åbo domkyrka —Schmid 1934 s 170. ■w frågan om biskopskyrkan i Korois Dreijer 1960 s 248 f med bild s 241, där grunden till den förmodade biskopskyrkan kan urskiljas, likaså resterna av den förmenta biskopsborgen med befästa torn och vallar. Se även Pirinen s 200 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=