RB 16

78 möjligheten, att Birka primärt inte behöver ha varit ett egennamn utan en rättsterm, föregångaretill köpstad. Det Birka somenligt Adam var biskopsstad på 1000-talet kan alltså existerat på annan plats, även om staden på Björkö vid denna tid låg i ruiner. Det är även tänkbart att det Birka som omtalas hos Rimbert och Adam kan ha varit ett par olika platser, så att t.ex. Ansgar kan ha besökt ett Birka och Unni ett annat. Omdet har förhållit sig så, att civitas Birka har funnits på en annan plats än Björkö i Mälaren, talar nu kända förhållanden för Dreijers och Lindquists uppfattning omÅland som platsen för biskopssätet — om tolkningen av runristningen vid Sund är riktig. I samband med Adams omnämnande av det baltiska havets öar måste också möjligheten av att det är områdena kring nuvarande Balticum som avses hållas öppen. Vi kan alltså ställa olika tolkningsmöjligheter bredvid varandra och redogöra för skälen för de olika tolkningarna. Några mera bindande slutsatser kan vi f.n. inte dra. Växjökyrkan: Traditionen kring Sigfrid har velat göra Värends huvudort Växjö till säte för ett biskopsdöme med Sigfrid som förste biskop.Detta biskopssäte skall senare ha försvunnit. Växjö biskopslängd menar att biskopssätet förflyttades med våld och inte med rätt först till Skara och sedan till Linköping.^-’ Är denna tradition riktig skulle Växjösätet ha varit Sveriges äldsta ännu existerande biskopssäte, som emellertid tidvis kommit att uppgå i Skara respektive Linköping. Denna eventuella och legendära Växjödioces försvinner emellertid genom källmaterialets beskaffenhet ur den egentliga diskussionen om de äldsta biskopsdömena i Sverige. Vissa andra omständigheter kan dock möjligen tolkas som indicier för ett biskopssäte I Värend under missionstiden.'*® Teorier har också framförts omatt detta då skulle ha förlagts till Rydaholm, som i och för sig är en ur historisk synpunkt märklig plats.'*' I sammanhanget kan nämnas den betydelse som Helgön i Helgasjön ofta tillmätts redan under förkristen tid, som gränsö mellan olika Småland, kanske även som kult- och samlingsplats efter ungefär Se Sigfridslegenden i SRS 2 s 350 f. Till detta L-O Larsson 1964 s 27 ff, 1970 s 9 ff. Schmid 1934 s 172 ff, Larsson 1964 s 53. Cf Larsson 1964 s 44 ff. 1970 s 10 f. Se t ex Härenstams 186 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=