77 av I. Lindquist, bygger på antagandet, att det Birka, som blev säte för Hiltinus, skulle vara att söka på Åland. Denna ö var under 1000-talet av alla fynd att döma en betydande handelsort, vilket bl.a. talrika arabiska mynt omvittnar. De baltiska öarna, som Adamnämner, kan lika gärna avse Ålandsarkipelagen som Mälarskärgården — om nu insula’ betyder öar i egentlig mening.'”' F.ö. är det svårt att ur handelspolitisk och kulturell synvinkel dra några skarpa gränser mellan de olika arkipelagerna kring sveariket. När det gäller den kristna missionen finns en väsentlig skillnad mellan Björkö i Mälaren och Åland. Medan på Björkö varje lämning saknas av de kristna tempel m.m., som enligt Ansgarskrönikan skulle ha byggts i Birka, finns på Åland gott omtidiga kristna kultlämningar.^" Det av Dreijer framförda och det mest intressanta indiciet för tanken på att det forntida stora Birka skulle ha legat på Åland är en runinskrift. Denna skulle kunna ge belägg för att ärkebiskop Unni, som enligt Adam skall ha dött och begravts i Birka, där hans grav skulle ha bevarats, dog och begravdes på Åland. En runinskrift från Sunds kyrka har Dreijer tolkat som gravskriften över ärkebiskop Unni.^' Denna runinskrift har senare undersökts, tillsammans med en sentida avskrift vid Kastelholms slott, av runologen I. Lindquist. Denne konstaterar att runinskriften med all sannolikhet är äkta, och att skriftens första del bör uttolkas som Wenni i. Lindquist påträffade också tre nya runor och resultatet blev att han slutligen stannade för tolkningen Wenni ille s(anctus), den gudsmannen Wenni (Unni).'*- Lindquist stöder Dreijers uppfattning att det märkliga kors, som återfinns mitt i runristningen, är en direkt avbildning av det signum, som finns i det påvebrev, där påven Johannes Xförlänar Wenni (Unni) palliet.^'^ Är dessa av Dreijer och Lindquist påtalade fakta riktigt uttolkade, Innebär det onekligen ett för den tidsperiod det är frågan omovanligt kraftigt stöd för en mot vedertagen uppfattning avvikande teori. Är det så att Unnis gravskrift verkligen har återfunnits på Åland — samme Unni som skall ha dött och begravts i Birka —är detta i sig själv ett starkt skäl att än kraftigare understryka den ovan redovisade Ovan 2 b med not 28. Drcijcr 1952 s 35 ff, 1953 s 45, 1960 s 50 ff. Själva Birka identifierar Dreijer med kult- och samlingsplatsen Saltvik och hänvisar främst till arkeologiskt material, bl a i formav intressanta tidiga kyrkobyggnader. Dreijer 1952 s 37, 1960 s 50 ff. Lindquist 1968 s 28 ff, 1969 s 40 ff med illustrationer och foton. Lindquist har i sin senare skrift ändrat sin första tolkning från Wenni Elis son till den gudsmannen Wenni. Dreijer 1960 s 57 f, Lindquist 1968 s 34 ff, 1969 s 37 ff. ‘M)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=