74 Birka uppfattas av Adam som biskopsstad, civitas. Det är här frågan om en av Adalberts biskopsordinationer, nära nog samtidig med krönikan, varför Adams uppgifter måste tillmätas betydande intresse. Enligt ett tillägg hos Adamlåg i detta Birka Ansgars hamn och ärkebiskop Unnis grav.^- Beträffande Birkas läge meddelar Adam, att orten låg dels i närheten av Uppsala, dels i anslutning till det baltiska havets öar, som biskopsdömet skall ha omfattat. Den av Adam omnämnde Hiltinus-Johannes är känd från en del av varandra delvis oberoende källor från åren 1053 till 1069. Han är enligt Adamutsänd sombiskop till insidas Baltici marisd'^ I ett scholion berättar Adamvidare, att staden Birka vid denna tidpunkt låg i ruiner och att Unnis grav inte kunnat återfinnas. Det kan också på arkeologisk väg konstateras, att Björköstaden i Mälaren vid denna tid upphört att fungera. Det förbryllande biskopsdömet Birka tycks alltså försvinna i ett kaos av frågetecken.'*^ Den enda tänkbara förklaringsgrunden av dem som förts fram för att lösa detta problemär en teori av E. Wadstein, som ställer hela den traditionella uppfattningen om såväl Birka som den med detta ord språkligt sammanbundna rättstermen Birka- eller Bjcvrkörätt under diskussion. Denna tolkning har senare åberopats av bl.a. M. Dreijer. Wadsteins intressanta förslag innebär 1 korthet, att ordet Birka primärt inte var något ortsnamn utan en rättsterm. Denna skulle bygga på västgermanska berek, vilket är neutrum och inte femininum som björk. Berek, danska birk, berek, biiierk, frisiska ''"'birek, berek, skulle betyda ett område med särskild jurisdiktion, ett rätts- och tlngsområde med egna lagar och privilegier. I detta fall skulle det vara frågan om särskilda handelsrättigheter, direkt under kungligt beskydd och kunglig jurisdiktion. Den lag som gällde i denna berek, i de olika rättsområdena med direkt inriktning på handeln, skulle helt naturligt kallas bi^rkiera;tt, vilket kan beläggas från flera håll. Denna skulle då direkt ha föregått de kungliga stadsprivilegierna. Birka skulle följaktligen ha varit en rättsterm motsvarande stad, i och med att stadsrätten direkt Adam Schol 127 s 460. Unni nämns i 1, 54 och 58—63. Om hans grav i Birka se I, 62. Förutom Adam se Gesta episcoporum Habersstadensium ed L Weiland s 96, Monumenta Germanica hist scriptores 6, 10, 23, m fl. Se Bolin Scandia 1932 s 247 ff. Adam Schol 142 s 474. Problemet kvarstår även om man som Bolin (Scandia 1932 s 244 ff, fr a 248) tolkar Adams te.\t så, att Birka ännu sägs existera vid Adalwards besök och först därefter ha gått under.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=