73 frågan om Hälsinglands biskopsdöme. De verkliga förhållandena är dock mycket svåra att överblicka. Om ett biskopsdöme funnits i Hälsingland har detta i överensstämmelse med Adams uppgifter tidsmässigt tillkommit omkring 1000talets mitt. Frågan om en anglosachsisk mission före den tyska hör emellertid också hemma 1 detta sammanhang. I diplomen nämns den eventuella Hälsingekyrkan 1133 och 1158. Eftersomdet senare diplomet säkerligen är beroende av det förra kan inte 1158 bli någon absolut sista tidpunkt. I det diplom från 1164, där Uppsala ärkebiskopsdöme konstitueras, nämns inte Hälsinglandskyrkan. Om biskopsdömet existerat bör den ha upphört under förra delen eller mitten av 1100-talet. Vid denna tid flyttades bl.a. Sigtunasätet med all sannolikhet till Uppsala. Denna period av den svenska kyrkohistorien är överhuvudtaget ännu så rörlig, att förekomsten av hittills okända företeelser och förändringar av den svenska stiftsorganisationen långt ifrån är någon orimlighet. I ett par källor —Adam och två 1100-talsdiplom—finns alltså belägg för ett biskopsdöme i Hälsingland, somskulle ha existerat under 1000och 1100-talen. Eftersomdet historiska värdet av dessa källuppgifter måste stå under diskussion är tanken på en biskopskyrka i Hälsingland hypotetisk. Ombiskopsdömet har funnits har det omfattat den kristnade delen av det nuvarande Norrland och av de stora finnmarkerna —skridfinnarnas land —samt haft sitt centrumi själva Hälsingland. Också delar av nuvarande Finland kan i så fall antas ha hört till denna dioces. Enligt Adam upprättades den vid mitten av 1000-talet. År 1164 tillhör de aktuella områdena ärkebiskopsdömet i Uppsala. Den sista källa, där Hälsinglandskyrkan nämns, är från 1158, vilket dock inte är en bindande tidpunkt. Även efter 1164 kan ett för ärkebiskopen i Uppsala irriterande samband mellan Hälsingland och biskopskyrkan i Trondheimbeläggas, bl.a. ifrågaomskatt till biskopsstolen. Existensen av Hälsinglands biskopsdöme kan inte bevisas. Men det aktuella källmaterialet är under alla omständigheter av sådan karaktär, att möjligheten av ett sådant biskopsdöme på allvar måste hållas öppen inom medeltidsforskningen. Birkakyrkan: Bland de sex biskopar, som Adalbert enligt Adam vigde för Sverige, befann sig abbot Hiltinus av Goseck. Enligt krönikan skall Adalbert ha kallat honomJohannes och sänt honomtill civitas Birka.'^^ •” Adam IV, 20. Ovan 2 b. Cf Schmid 1934 s 69.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=