RB 16

69 Uppräkningar av detta slag finns också i andra källor, bl.a. redan i Rimberts berättelse om Ansgar från 800-talet.Det är emellertid klarlagt att uppräkningarna i dessa äldre källor har försetts med yngre inskott av bl. a. Hälsingland, i syfte att genom tillägg från senare källor och därigenom traditionens makt stärka Hamburgs ställning. Det är här frågan om rena förfalskningar, där bl.a. de ovannämnda diplomen från 1100-talet fått vara mönster.-*’ Det finns alltså tidiga källbelägg som kan ligga till grund för antagandet om ett biskopsdöme i Hälsingland från mitten av 1000-talet framtill åtminstone 1158. Om det nu funnits ett biskopsdöme i Hälsingland kan man rent hypotetiskt tänka sig möjligheten att Tuna i Hälsingland är den biskopsstad, civitas, som omnämns i Florensdokumentet. Tidpunkten skulle passa bra och möjligheten är lika realistisk som teorier som förts fram om alla andra tunor.-' Ett par senmedeltida biskopsbrev har f.ö. tillkommit i Hälsingtuna, vilket kan innebära att biskopen åtminstone under 1400-talet haft en gård här.-- Om biskopen haft en gård i Tuna på 1400-talet betyder detta inte utan vidare att han också haft detta under 1100-talet. Gissningen antyder en möjlighet, som får stå öppen. De ovan anförda beläggen är ur källkritisk synvinkel värda sin egen diskussion. Arkeologiska belägg för biskopsdömets existens finns inte. I sammanhanget kan dock nämnas att ett par hälsingekyrkor uppvisar anmärkningsvärda likheter med de berömda kyrkorna i Sigtuna. Det är teoretiskt möjligt att någon av dem kan ha fungerat som biskopskyrka. Inga arkeologiska fynd talar för möjligheten av existensen av en sådan, men detta skulle knappast ha varit att vänta. Adams uppgifter om biskopsmissivering till Hälsingland är som ovan framhållits knappast ett hugskott, gripet ur luften. Däremot är det inte möjligt att på grundval av denna ordinationsuppgift och av den primärkälla Adam sannolikt bygger på dra slutsatsen, att en bisRimbcrt kap 13; Biskopen sände Ansgar som legat ”in omnibus circumquaque gentibus Sueonum sive Danorum necnon etiam Slavorum aliarumque in aquilonis partibus gentium...” I hskr B har man från senare källor hämtat interpolationen ”Farria:, Gronlondon, Islondon, Scridevindun, Slavorum necnon omnium septemtrionalium et orientalium nationum...” — av vilka land flera vid denna tid var helt okända. Cf ST I, 33. Se Vita Anskarii s 46 f med not 81. Liknande interpolationer från senare källor, då alla aktuella områden verkligen fanns i sinnevärlden, finns också i andra diplom, då områdena ifråga var okända. Se komm i ST I s 7 ff, 16 ff, Ahnlund 1926 s 9 ff och Schmid 1934 s 41. -* Ovan Strängnäskyrkan med not 81. -- Se SLL 3 s 273 ff, där diplomen finns i översättning.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=