64 skridfinnar är halvt om halvt mytologisk. Den faktauppgift han bygger på —och som han spinner vidare på —är biskop Stenfis ordination till dessa avlägsna delar av vår jord.’ Hela det väldiga problemkomplexet kring det äldsta Hälsingland kan här inte närmare beaktas. Med namnet avses i regel hela Norrland, området norr om Hälsinglands sydgräns, med själva Hälsingland som centralparti. I några fall är hälsingenamnet satt i relation till skridfinnarnas folk, somtorde syfta på den lapsk- och finsktalande befolkningen. Vissa källor ger också antydningar om ett nära samband mellan Hälsingland och Norge eller Finland. Särskilt i något äldre forskning är denna problematik mycket omdiskuterad.- I historisk tid har det egentliga Hälsingland främst utgjorts av de två kärnlanden Sunded och Alir. Oftahar man uppfattat dessa två områden jämte ett tredje, som sedermera förlorade i betydelse, som Hälsinglands landstredingar på samma sätt som i t.ex. Uppland, östergötland och Gotland. Huvudorter tycks främst ha varit i Alir Söderoch Norrala, i Sunded Hög, Hälsingtuna och Forsa. Hög har sedan gammalt med stöd i HL uppfattats som kungens husaby och påminner med sitt läge med den gamla gråstenskyrkan vid gravhögarna i mångt och mycket om Gamla Uppsala. I HL nämns också en kungsgård i Alir, också den kallad Hög, traditionellt identifierad med Norrala. Det finns från skilda tider belägg för ting vid Söderala och Hög. Tingen i Alir och Sunded har väl från början varit skilda åt. Om Hälsinglands tidiga och rika förhistoria finns en mängd arkeologiska vittnesbörd i Alir och kanske främst Sunded, som är ett av Sveriges rikaste fornminnesområden. Först och främst gäller detta området kring Hög och Tuna, där inte bara runstensfynden och kyrkorna ger direkta paralleller till Uppland och Mälarlanden. Både kyrkorna och Tunas runstenar bekräftar områdets tidiga kristnande. I historisk tid är Hälsingland uppdelat i skeppslag, som enligt vissa forskare uppvisar nära överensstämmelser med den äldsta sockenindelningen.’^ En rad osäkra omständigheter inbjuder dock till försikhet när det gäller slutsatserna. Den äldsta skriftliga källan vid sidan av runstenarna som berör ‘ Ovan 2 b med not 24—27. Inl till SLL 3 s XLVff. - Se till detta B G Jonzon s 3 ff, H Hjdrne 1901 s 3 ff, Bucht 1923 s 111 ff. Enqvist STF 1923 s 37 ff, Ahnlund 1933 s 82 ff. Viksten 1934 s 10 f, Tunberg Fornvännen 1937 s 337 ff, K B Westman STF 1942 s 69, I Jonzon 1944 s 121 ff, inl till SFF 3 s XFVff, Friberg KF 7 sp 235 ff. ^ Se ovan i not 2 anförd litt. Om kungsgårdarna FiF Kg 11:1 med not 66—72 i SFL 3 s 301. Utöver de ortsupplysningar som lämnas i litt i not 2 finns många uppgifter i ATA Aktarkivet Hälsingland om främst Söderala, Hög och Tuna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=