58 Uppsala var central tingsstad och kultplats före kristendomens genombrott både enligt vad skriftliga källor och arkeologiskt material ger vid handen. Ett landstingsbeslut torde ha föregått biskopskyrkans uppförande vid tingsplatsen. Också i samband med upprättandet av detta biskopssäte måste kungen ha varit inblandad. Biskopskyrkan och kyrkobolet tycks nämligen ha byggts på kungsgårdsmark, åtminstone till en del. Den treskeppiga sedermera nedbrunna katedralen i Gamla Uppsala har av utgrävningar att döma varit en imponerande byggnad.*’'^ Den förste kände Uppsalabiskopen återfinns som nämnts i ett diplom från 1141. Denne biskop Siward av Uppsala nämns också i ett diplom från 1142. Man har ibland menat att Siward kommit från ett annat Uppsala än det i Tiundaland men någon egentlig grund för detta antagande finns inte. Under metropoliten av Hamburg låg bara ett biskopsdöme med detta namn, och Siward har en fast anknytning till biskopssätet i Hamburg.'*’’ Dessa två diplom är det enda stödet för antagandet, att Uppsala biskopssäte upprättats omkring eller strax före 1140. Nästa belägg är det kända diplomet från 1164, då vpsalia vrbs blev säte för ärkebiskopen över den svenska kyrkoprovinsen. Som dennes suffraganer nämns biskoparna av Skara, Linköping, Strängnäs och Aros, dvs. Västerås. Motsvarande uppräkning förekommer också i kardinal Albini provinciale från 1188 eller 1189 och i Liber Censuum 1192. Uppsalakyrkans omfattning har berörts i samband med biskopsdömet i Sigtuna. Vid mitten av 1200-talet brann katedralen i Uppsala ned. Bara torn och kor återstod. Under tiden hade östra Aros vuxit framsom en betydandeort, kringhamnen —aros —och kungsgården. En omstridd sextonhundratalskälla, Anyiotationes ex scriptis Karoli episcopi Arosiensi excerpta;,^'' som sedan gammalt antagits vara en sentida förfalskning, är som K. Kumlien visat med all sannolikhet ett 6(i Se till ovanstående t ex S Lindqvist 1936 s 94 ff och pl 11 ff, Nerman 1943 s 59 ff —med reservation för alltför fantasifulla utsvävningar —med arkeologiskt grundad beskrivning av katedralen s 95 ff. Om Uppsala som biskopssäte, cf nedan III 2 c med not 26. Biskop Siward av Uppsala nämns 1141 — ovan not 55 — och 1142 — se Lappenberg 166. Han har enligt uppgift fördrivits från sitt döme — se Schmid 1934 s 89 f. Se även A Schiick Fornvännen 1952 s 182 not 7. DS 49 — cf DS 50 — resp APS 8: ”Metropolitanus Ubsaliensis hos episeopos suffraganeos habet sub se Arusiensem [ 3: ArosiensemjStraganensem Lingacopensem Scarensem. Sunt igitur numero V.” Cf Tangl s 19. Se även APS9. *' Kumlien 1967 s 1 ff. Foto av hskr s 3, referat s 13 —cf s 26 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=