RB 16

56 narna, baltiska havets öar — och inte biskopssäten, bör Sictuna et öbsala uppfattas som en bestämning av biskopsdömets omfattning: Från Sigtuna till Uppsala. En sannolik tolkning är, att Adam ser Uppsala som svearnas huvudort. Eftersom denna ännu är hednisk är Uppsaladömets (svealandens) biskopssäte placerat i Sigtuna. Vill man som t.ex. N. Sundqvist och Fi. Schiick'’^ tänka sig Sigtuna som Attundalands huvudort i stället för Lunda kan man uppfatta Sigtunadiocesen som ett biskopsdöme just för Attundaland, som då tidigare än övriga folkland kan ha tagit vid kristen sed.'^^ Det torde emellertid vara troligare att Sigtunasätet verkligen avsåg svealanden i sin helhet, men att det måste placeras på en sådan plats, där kungen och andra kristna stormän hade det dominerande inflytandet och i konsekvens med detta börjat bygga kyrkor —vilket i sin tur krävde närvaron av en biskop.'*’*’ Allasådana teorier är sentida konstruktioner, eftersom källunderlaget sviker. Sigtunakyrkan omfattade inte götalanden. Också de båda andra biskopsdömen Adamnämner, Hälsingland och Birka, måste uppmärksammas i diskussionen omSigtunakyrkan.'” OmHälsingekyrkan och Birkakyrkan haft anknytning till de svenska folkstammarna måste Sigtunakyrkan bara ha omfattat en del av dessa. Enligt Florensdokumentet fanns tre biskopsdömen över svealanden: Sigtuna, Södermanland-Strängnäs och Västmanland-Västerås, dessutom eventuellt Tuna. Detta möjliggör två huvudalternativ: Antingen kan Sigtunakyrkan en gång ha omfattat Södermanland och Västmanland, jämte eventuellt andra områden, som sedan bröt sig ut och bildade särskilda dioceser. Eller också var dessa land under Adams tid ännu icke-krlstna och blev självständiga biskopsdömen i samband med kristnandet, utan att någonsin ha tillhört Sigtuna. En mängd övergångsformer, att landskapen ifråga har kristnats från Sigtuna osv., har också nämnts i debatten. Beträffande Sigtunakyrkan måste avslutningsvis konstateras, att källorna tyvärr börjar flyta rikligare först när platsen inte längre är biskopssäte. Det är ändå överraskande många notiser vi har om biskopssätet i Sigtuna. Dess efterföljare, Uppsaladiocesen, kom att omfatta också Hälsingland med stora delar av nuvarande Norrland. I Sundquist s 19 ff, H Schiick 1959 s 209. Existensen av Lunda tycks dock inte ha uppmärksammats. Se nedan III 2 c. Beträffande detta uttryck se Gronbech s 21 ff. Env'all NoB 1950 s 93 — som ofta låter ytterst hypotetiska teorier framstå som fakta —menar att Sigtunakyrkan var identisk med Attundalands biskopsdöme. Cf nedan VII 3 a. Nedan Hälsingekyrkan och Birkakyrkan.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=