54 vanliga tuna med förstavelsen Av runstensmaterialet att döma har den äldsta skrivningen varit Sih-tuna. Civitas Sigtuna har uppenbarligen i stor utsträckning stått under kunglig kontroll.^’ Detta bekräftas inte bara av ortens betydelse efter Björköstadens nedgång, utan också av det kungliga myntverket från början av 1000-talet, en motsvarighet till 800-talets Björkö och Knut den stores Lund. Det kungliga inflytandet styrks också av en rad andra omständigheter.'*® Fynd i Sigtuna —och Fornsigtuna —från förkristen tid vederlägger dessutom den gamla uppfattningen att Guds Sigtuna är en helt kristen skapelse. Det är också intressant, att den tvåskeppiga Sigtunakyrkan, S;t Per, på samma sätt som Husaby och Vreta varit försedd med västverk och patronatsläktare, eventuellt kunglig. S:t Per, som troligen byggdes i slutet av 1000-talet eller början av 1100-talet, anses av forskningen ganska undantagslöst ha varit Sigtuna biskopskyrka.*** Det är helt i linje med dessa vittnesbörd av huvudsakligen arkeologisk art, som Adam av Bremen några få år efter Sigtunakyrkans upprättande, med tillgång till samtida källor, lägger stor vikt vid kung Stenkils roll när Sigtuna utsågs till biskopssäte.''’'* Enligt Adam blev Sigtuna biskopsstad på 1060-talet. Adamåterger också ett brev, enligt vilket Adalvard d.y. fördrivits från Sigtuna. Brevet talar också ombiskopens vigningoch ordination.'^* I ett diplom, daterat 1069, ger ärkebiskop Adalbert sitt tionde från två byar i utbyte mot gåvor från Bassums kloster. Bland brevets undertecknare återfinns bl.a. Hiltinus, som torde vara identisk med den abbot, som Adam nämner som biskop i Birka, och ”Ego Adaluuardus, Sictonensis episcopus”.''’- I Florensdokumentet nämns Sigtuna men inte Uppsala som civitas. Enligt en notis i det lundensiska nekrologiet Memoralie fratrum stupade 1134 bland andra biskopar också biskop Henricus sictunensis.^^ Detta är sista gången en Sigtunabiskop nämns i källorna, men med ■** Tex V Friesen NoB 1930 s 96 ff. Se till detta Floderus s 36. Även Tunaexkursen nedan. Cf Tuna-exkursen nedan. Till detta Floderus s 33 ff, Nerman 1945 s 98 ff, Ståhle NoB 1948 s 132, A Schiick STF 1949 s 37 f. Till Sigtuna Stenberg a a. Floderus s 109 f, 112 ff, K B 'Westman STF 1942 s 42. Sundquist s 29 f har tolkat S:t Olof som biskopskyrka. En mindre kyrka, som kan vara äldre än S:t Per. tycks också ha haft en liknande läktare —se Floderus s 109 f. AdamIV, 29. Ovan 2 b med not 21. Cf Rosén 1962 s 94. AdamIII, 76. Ovan 2 b med not 22. Lappenberg 101. 58 L Weibull Scandia 1928 s 86, där källan är avtryckt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=