50 föreligger de praktiska och teoretiska förutsättningarna för biskopskyrka och därmed biskopssäte.-^ Innan landet kristnats formellt måste den kristna kulten existera under beskydd av enskilda stormän, främst kungen. Husaby var kungens förvaltningsegendom. Kungen och hans egendomvar en vanlig inkörsport i de nordiska landen för den kristna missionen och med den biskopen.-^ Man kan finna stöd för en sådan uppfattning, när det gäller SkaraHusabyproblematiken, i kunga- och biskopslängderna i B 59 b. Eftersom det inte går att säga någonting om åldern av den tradition, som kommer till uttryck i dessa källor, kan man emellertid inte bygga några säkra slutsatser på dem. Det är intressant, att västgötabiskopens äldsta egendom enligt den här återgivna traditionen var Husaby kungsgård, som av kungen skänktes åt biskopen under missionens äldsta tid. Vid flyttningen av biskopssätet till Skara sköttes bolstaöhir, biskopsbol, till biskopen av landstingets förvaltningsmassa, alnucnnigi, varvid källan förutsätter landstingsbeslut. Alla män är den stående benämningen på landstinget i den källgrupp, som västgötalängderna tillhör.-'’’ När det gäller lösningen av problemen i detta sammanhang räcker de skriftliga källorna inte till. Resonemanget måste därför föras hypotetiskt. Det finns emellertid ytterligare källmaterial, som måste tas med i diskussionen, det arkeologiska. Även om detta inte heller förmår kasta ljus över sammanhanget, kan det inte förbigås. Det arkeologiska intresset knyter sig främst till Husaby kyrka. De äldsta lämningarna i den nuvarande kyrkan i Husaby är från mitten av 1000-talet. Undersökningarna av kyrkan har visat, att den nuvarande stenkyrkan med all sannolikhet föregåtts av en kyrka av trä. Det mäktiga västverket, som ännu finns kvar, har troligen tillhört också denna träkyrka.-® Västverket, en kastal av försvarskaraktär, är äldre än det nuvarande långhuset. Intressant är, att det bär spår efter en balkong, vänd in mot skeppet, av det slag, som möter i de kungliga och kejserliga -•'* Cf nedan III 2 b. -■* Se nedan III 3, fr a 3 c, d. Ovan med not 19—20 resp 21. Om landstinget som alla män —cf allmänning — nedan IV 2 b. Jfr Andrx 1960 s 80, som tycks uppfatta allmänningsjorden i Skara som kunglig egendom. Även om kungen så småningom fick viss del av allmänningsjorden, är denna tolkning i sitt sammanhang inte trolig. -® Om Husaby kyrka, se t ex Ekhoff s 279 ff, S Lindqvist 1915 s 55 ff, 168 f, Lundberg 1940 s 131, 303 ff, Ahlberg STL 1942 s 101 ff med fotografier av västverket, Palme 1962 s 115 ff. Ln trästol i Husaby kyrka kallas ännu för biskopsstolen, se foto i STL 1942 s 88. Liknande stolar finns emellertid också i andra kyrkor. Cf bild 4.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=