49 Det finns alltså två traditioner om det första biskopssätet i Västergötland. Den tyska, som Adam bygger på, placerar det i Skara med Thorgot som första biskop. Den engelskinfluerade gör Husaby till biskopsort, först under biskop Sigfrid. Enligt den senare källgruppen flyttades biskopssätet sedan till Skara. Den äldsta bevarade källan är Adams krönika och därmed har den tyska traditionen övertaget — vilket inte i och för sig innebär att den är riktig. Ett ganska naturligt antagande är, att den tyska traditionen, främst Adam, bevarat uppgifter om ett tyskt biskopssäte, medan Husaby skulle ha varit säte för en engelsk biskop, traderat genomengelskt material. Man skulle då haft ett tyskt och ett engelskt säte i Västergötland, som sedan blev reducerat till ett enda. Somstöd för denna tanke kan man åberopa Adams upplysningar om engelska biskopar före Thorgot. Situationen skulle delvis ha varit densamma som i Skåne med Dalby och Lund —såsom förhållandet dem emellan sedan gammalt har uppfattats. Källorna lämnar emellertid inget som helst stöd för denna teori. Även om den i och för sig kan vara riktig måste den på grund av det bristande källunderlaget framstå somhypotetisk. Det är meningslöst att här referera den väldiga mängd av gissningar, som förvandlat problemet Husaby-Skara till något ur vetenskaplig synpunkt mycket dubiöst. Något samtida skriftligt material, som kan kasta ljus över det hela, existerar f.n. inte. Adams krönika identifierar utan vidare det äldsta biskopssätet med 1060-talets, utan några källstöd. Dessutom framkommer det tydligt, att Adam inte är närmarebekant med den anglosachsiska missionen —det sammanhang, där Husabytraditionen hör hemma. Man kan sammanfatta möjligheterna sä: För det första kan Skara ha varit Västergötlands enda biskopsort genom tiderna. För det andra kan Husaby och Skara ha varit parallella och kanske konkurrerande biskopssäten, som genom den tyska missionens övertag blev ett enda: Skara. För det tredje kan Husaby ha varit det äldsta biskopssätet, som sedan flyttats till Skara. I samband med den tredje teorin måste ännu en möjlighet framhållas, som jag senare kommer tillbaka till beträffande de liknande problemen Vreta-Linköping, Eskilstuna-Strängnäs, Sigtuna-Uppsala och Nousis-Äbo. Skara —eller möjligen Götala strax intill —kan redan i förkristen tid ha varit västgötarnas centrala samlings- och tingsplats.-- Det är därför knappast möjligt, att någon biskopskyrka kan ha byggts här så länge landets officiella kult i samband med blot och edsavläggelser ännu var hednisk. Först när alla götarna antagit den nya kulten -- Nedan III 2 c med not 17. 4 j. A. Hellström
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=