48 att danska och engelska biskopar verkat i Sverige innan Skarastiftet upprättades från Tyskland. Men eftersom han inte känner till något äldre biskopssäte svävar hans uppfattning om biskoparna i luften: ”Thurgot vero specialiter in Gothiam ordinatus est” —de andra bisköparnas ordinationer är alltså okända. Men frågorna inställer sig: Var det verkligen Västergötlands första biskopssäte, som upprättades för Thorgot —om nu Adam återger en historisk händelse? Låg verkligen den första biskopskyrkan i Skara? Andra källor har en annan uppfattning. Symptomatiskt nog går skiljelinjen mellan tyskt och engelskt. Och mellan Skara och Husahy. Källorna ifråga är senare än Adam och ännu mera legendära i sin utformning. Något egentligt historiskt värde kan man därför inte tillmäta dempå denna punkt —omdet inte går att visa, att de bygger på äldre primärkällor. Traditionen omHusaby som biskopssäte för Skara finns i de anglosachsiskt influerade källorna. Ingen av de av Adam omnämnda Thor got och Gotschalk förekommer i dessa källor i den ställning, som de innehar hos Adam. I biskopslängden i B 59 b nämns Adalvard d.ä. först som den femte västgötabiskopen, Adalvard d.y. som den sjätte. Först under dennes episkopat skall de första grundvalarna ha lagts till Skara Mariakyrka.'" Uppgiften om att Olof Skötkonung —som enligt Adam upprättade Skarastolen åt Thorgot —skall ha donerat sitt Husaby i Västergötland som biskopsgods återfinns i flera av den legendära anglosachsiska traditionens källor. Hit hör t.ex. Vita Sancti Sigfridi och Legend.c de Sancto Sigfrido, båda sena och i sig själva utan större betydelse.”^ I den förstnämnda är Husaby Västergötlands första biskopssäte innan detta flyttas till Skara.'-’ Också kungalängdens uppgifter kommer från samma tradition. Olof Skötkonung döptes i Husaby av biskop Sigfrid och skötte hela byn till biskopsstolen.-” Biskopslängden återger däremot inte denna händelse, men meddelar i stället, att först den tredje biskopen. Asmund, satte staf oc stol i Skara.-’ VgL IV 16:5—6. Cf Lundahl 1961 s 33. SRS 2 s 368 resp 372. Ibm s 368: ”Qux ecclcsia (sc Husabykind) postmodum per longa temporum curricula Cathedralis fuit, donee sedes episcopalis exinde Skaris est translata.” -* VgL IV 15:1: ”oc han skötte paghxr allxn byn till staffs oc stols.” Beträffande längden som historisk källa, se fr a Bolin 1931 s 151 ff. Längden sammanställer tydligt Olof Skötkonungs namn med denna skötning —Schmid 1931 s 175 ff. VgL IV 16:3: Fortsättningen lyder: ”. . . hanum sköttes bolstafihir. h.rr aff alm^nnighi.” Cf nedan med not 25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=