45 diocesen.' Hos Adam nämns både Skara- och Sigtuna'* som ecclesue på samma sätt som biskopsdömen utanför Sverige. I diplomen är termen också lätt att belägga.^ Sedan stadsepiskopatet vuxit fram redan under antiken och bisköpens sedes placerats i staden och biskopsdömet blivit identiskt med staden och dess omnejd, blev civitas den vedertagna kyrkliga benämningen pä den stad, där biskopen hade sitt säte.'’’ I denna betydelse används ordet hos Adam. De fyra svenska civitates, som Adam nämner, är civitas Scarane, Sictona, Hälsingland, Birca. Han använder ordet civitas också omandra nordiska biskopsstäder.'* I Florensdokumentet är terminologin i överensstämmelse med detta. Metropolitstaden i provincia Danorurn benämns metropolis civitas Lund. Civitas Lunda återkommer också —felaktigt —under rubriken nomina civitatum in Norueca. De svenska —och norska —biskopsorterna räknas sedan upp och sammanställs som nomina civitatum in Suethia.' I betydelsen biskopsstad används civitas också i ett antal diplom®. Skarakyrkan: På grundval av uppgifterna hos Adam, som bekräftas av det äldsta diplommaterialet, kan man slå fast, att götarnas biskopsdöme existerade redan vid mitten av 1000-talet. Många problemåterstår emellertid att lösa. Vid behandlingen av Skarakyrkan möter man i första hand frågorna, om Skarakyrkan eller götarnas biskopsdöme i äldre tid omfattade båda götafolken eller bara det västra, samt om någon annan ort än Skara under 1000-talet fungerat som biskopssäte. ' Nedan III 4 a. HSchiick 1959 s XIII. - Ovan 2 b med not 10. Nedan Skarakyrkan. •’ Ovan 2 b med not 22. Nedan Sigtunakyrkan. ' Se t ex Fredrik I :s stadfästelsebrev 1158 av ärkebiskopens av Hamburgensis ccclcsiic privilegier och överhöghet över ”omnes ecclesias Danorurn, Sueonum . . .” Diplomet är riktigt återgivet i Lappenberg 208, Lunds ärkestifts urkundsbok 1:61, ST I, 41. Nedan Hälsingekyrkan med not 18. ^ Beträffande civitas som biskopsstad se Stutz s 1 ff, Merzbacher, fr a s 7 ff, 12 f, 15. Cf Tunberg 1912 s 6 ff, Blomqvist s 54, Gallén FHT 1958 s 3 ff, H Schiick 1959 s 159 f. Civitas kan ibland sekundärt syfta på hela diocesen. * Ovan 2 b. Även nedan. Om Hälsingland som civitas hos Adam ovan s 37 f. ' Tunberg 1912 s 3 m fl. Se till detta komm hos Tunberg a a s 6 ff, Gallén FHT 1958 s 13 ff. ” T ex DS 28, 97, 121 och 124, där Innocentius III ger ärkebiskop Andreas tillstånd att tåga mot hedningarna ”. . . ut in Civitate, quam Paganorum eliminata spurcitia Christo juvante poteris ad cultum fidei Christiane redigere, Catholieum valeas Episeopum ordinäre.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=