43 Bild 1. Fyndet på Hclgö i Mälaren hiskopskräkla eller möjligen abhotskräkla i brons är en av de arkeologiska upptäckter, som mer än något annat satt forskarnas fantasi i svallning. Den är av iriskt, engelskt eller möjligen kontinentalt ursprung och dateras till senare hälfteri av 700-talet. Den har lett till en mängd spekulationer, t.e.x. att Ansgar haft två kräklor, en engelsk och en tysk, och kvarlärnnat den engelska i Sverige, att Helgö i själva verket var Birka osv. Helgons blomstringstid sammanföll med vikingatågen i väster, då både kloster och biskopsstäder hemsöktes. Att orten varit en betydande handelsplats tycks också framgå av fynden. Bl.a. har en orientalisk Buddabild från 600-talet påträffats — dock utan att den satts i samband med buddistiska missionsförsök på ön. Helgö —den heliga ön —tycks ha varit en gränspunkt mellan å ena sidan Södermanland, å andra sidan de uppländska folklanden. Detta kan förklara såväl namnet som funktionen som samlings- och handelsplats, kanske också som kult- {om man skall bygga på namnet) och tingsplats. Som gemensam kult-, tings- och samlingsplats för de småländska landen tycks på motsvarande sätt deras gränsö Helgö i Helgasjön ha fungerat. I anslutning till denna uppstod också Växjö som stad med landsting och biskopssäte. Om Helgö Holrnqvist-Granath a a. Också på Grönland, i en biskopsgrav i Gardar, har en hiskopskräkla (stav) påträffatsjämte biskopens ring. Se Krogh s 106 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=