41 götarna som land och folk står i centrum. Biskoparna hör samman med landskapet och tecknas på samma sätt som lagmännen, som har den politisk-sociala funktionen i västgötarnas land, medan biskoparna har hand om kyrkoöverhögheten och förvaltningen av biskopsstolens egendom. I och med 1100-talet är vi på fastare mark när det gäller källmaterialet. Den sannolikt äldsta källan av betydelse i detta sammanhang är Florensdokumentet. Detta har sedan gammalt daterats till 1120-talet. Problemen rörande dokumentets ställning och innehåll är långt ifrån lösta, och därmed hänger också dateringen i luften. F.n. saknar vi närmare hållpunkter när det gäller tolkningen av källan. Det enda man kan utgå ifrån är uppräkningen, dels av svenska civitates, dels av insuLv, landsdelar. I och för sig är det långt ifrån klart att det verkligen är fråga om någon kyrklig stiftsförteckning.’’*^ Däremot är med all sannolikhet de här omnämnda civitates biskopssäten. Samtliga utom möjligen Tuna är kända som kyrkliga civitates också från andra källor. Detsamma gäller övriga nordiska civitates i dokumentet. I Florensdokumentet uppträder för första gången Östergötland och Västergötland som skilda storheter, som olika insula; de regno Suevorum. Fiär möter också benämningen regnum om svearnas kungadöme som alltså även omfattar götalanden. Civitates Scara och Ljunga Kaupinga är också belägg för, att götalanden var eller uppfattades som olika biskopsdömen. Tuna är ett besvärligt namn —det fanns åtskilliga betydelsefulla tunor i Sverige vid denna tid.’’^*^ Utesluten är bara Sigtuna, som nämns för sig och ännu, liksom hos Adam, tycks vara biskopssäte. För dateringen av Sigtunaepiskopatets förflyttning kan källan dock inte användas som belägg. Tvärtom måste det faktum, att Uppsala inte förekommer, användas vid dateringen av dokumentet. Södermanlands civitas kallas Stringin, Västmanlands Arosa. I Florensdokumentet utgör de gamla landen grunden för uppfattningen av sveariket och därmed den svenska kyrkoprovinsen och biskopsdömena.'**' I motsats till vad ofta har sagts, ger Florensdokumentet ingen ny bild av förhållandena i Sverige, inte heller i kyrkligt hänseende. Ingen ny, revolutionerande stiftsorganisation har tillkommit sedan Adams tid. Inte heller har någon ny form av gränsdragning använts: Fortfarande utgår beskrivningen från folken och landsdelarna. Vad som har hänt är, att de civitates, som Adam nämner, har kompletterats med nya. Detta är en följd av den kontinuerliga utveckling, som kan Nedan III 4 b. Cf Gallon FHT 1958 s 1 ff, Palmqvist s 37 ff, Kumlien HT 1962 s 263 ff. b Nedan exkursen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=