RB 16

420 — Från landskapslagar och folkting till riksdag och ämbctsmannamässig rättstillämpning (Minnesskrift ägnad 1734 års lag ... 1. 1934). — Svenska rådets historia till år 1306. 1904. (Citeras; 1904.) — Södermannalagens avfattning (Nordiska studier tillegnade A. Noreen . . .1904). Widéen, H., Västsvenska vikingastudier. Arkeologiska källor till Vänerområdets kulturhistoria under yngre järnålder och äldsta medeltid. 1953. Widukind . . . Se: Widukindi Widukindi res gesta! Saxoniete ex recensione Waitzii ... ed. G. H. Pertz. Hannover 1839. (Scriptores rerumGermanicarum.) Viksten, A., Se: Hälsingland. Wildte, F., Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. En kulturhistorisk undersökning. (Fornvännen 1926). Willelmus Malmesbiriensis . . .Se: Rerum Britannicarum . . . Williamof Malmesbury ... Se: Rerum Britannieum . . . Wisloff, C. F., Norsk kirkehistorie. Oslo 1966. Wiihrer, K., Nämnd (KL 12). Västerås genom tiderna. 1. Västeråstrakten. Natur och förhistoria. 1956. Yrwing, H. N., Gotland under äldre medeltid. Studier i baltisk-hanseatisk historia. 1940. Zamore, K. O., Runstenar och ruiner. 1959. Ziolkotvski, T. S., The consecration and blessing of churches. A historical synopsis and commentary. Washington 1943. (The Catholic university of America. Canon law studies. 187.) Åqvist, G., Frieden und Eidschwur. Studien zum mittelalterlichen germanischen Recht. 69. (Skrifter utg. av Institutet för rättshistorisk forskning. I. Rättshistoriskt bibliotek 14.) res . . I litteraturförteckningen har samlingsverk, festskrifter etc. angivits med särskild titel i de fall de förekommer så ofta, att förfarandet är praktiskt motiverat. I dessa fall hänvisas inte med parentes utan med 1; jämte samlingsvolymens huvudord med kursiverad stil. Parentes med slutpunkt efter parentesen anger, att det anförda arbetet ingår som en del av den större helhet, som redovisas i parentesen. Långa titlar och underrubriker har ofta förkortats, så långt dessa förkortningar inte gått ut över klarheten. Citat på nysvenska ur de svenska landskapslagarna har, om inte annat anges, hämtats ur SLL. Cf i nothänvisning anger samstämmighet, j/r motsatsförhållande.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=