370 Bestämmelsen om avyttring av kyrkoegendom har tillkommit i enlighet med det mönster som återfinns vid bestämmelsen om kyrkans byggande, som en kompromiss mellan biskop och bönder.-'’ I båda fallen har kyrkomenigheten — kyrkans patronus och ägare — ett inflytande, som saknas i den kanoniska rätten. Att detta också varit det faktiska förhållandet kan beläggas i ett par diplom.*’ I Eghna salur —inte Kk —i ögL finns en relativt utförlig bestämmelse om den kyrkliga jorden. Frågan om dess kanoniskrättsliga bakgrund och sammanhang är mera svårlöst än i VgL II. Under alla omständigheter måste emellertid biskopens —eller prostens —tillstånd inhämtas före avyttringen. Byte eller försäljning får inte ske till nackdel för kyrkan.' Kyrkans jord behöver vid försäljning inte först utbjudas till den förre ägarens fäderne- eller mödernefränder såsom fallet var då ägaren ville sälja sin fäderne- eller mödernejord.** I princip står denna flock på samma linje som VgL II. I båda fallen är det frågan om en kompromiss mellan biskopens inflytande, som det samlade kyrkogodsets förvaltare i enlighet med kanonisk rätt, och den kyrkliga menigheten. e) Sockenkyrkan somrättssubjekt Tidigare har i en exkurs frågan om den juridiska personen berörts. Som framgår av denna exkurs är det inte utan vidare nödvändigt att se existensen av den juridiska personen som en följd av kanoniskrättsligt inflytande.*’ När det gäller kyrkobyggnaden, sockenkyrkan, är denna i all svensk rätt juridisk person med egendom, rätt till böter osv.’*’ Detta måste alltså inte nödvändigtvis vara en följd av den kanoniska rättens inträngande. Däremot kom den juridiska personen säkerligen att alltmera utformas och preciseras i anslutning till den kanoniska rätten. Det är också möjligt att på många punkter hitta kanoniskrättsliga förebilder till de bestämmelser i svenska landskapslagar, där sockenkyrkan framstår som juridisk person.” * DS 1187, 2345, 4054. Enligt DS 3932 tycks däremot de kyrkliga myndigheterna själva ha haft det avgörande inflytandet, på sockenmännens bekostnad. ' ÖgL J 20: ”Nu will kirkia eghn sinne ur staj) köpa: pa skal biskupe til sa;ghia atlla prouasti. köpa til iamna|)a . . Cf ovan med i not 4 anförd litt. Beträffande placeringen i Eghna sal cf ovan III 2 e. ÖgL J 20:1. Till problemet Hafström Fastighetsrätten s 10 ff. ** Ovan III exkursen. Ovan III 4 b exkursen. Se t ex VgL I Kk 7, 17, 20, II Kk 2, 24, 36, GL 4, DL Kk 3, 4: 2, HL Kk 1, 2, 3, 5, 7, TiL 3, 6, ÖgL Kk 1, 3, 24, J 20, UL Kk 2, 3, 4, 7, 14 m fl. Cf ovan b. " Cf Ericsson s 61 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=