367 kan väl aldrig undersökas med hopp om tillförlitliga resultat. Vissa tecken har ansetts tyda på, att isländska kyrkor eller kapell under tidig medeltid inte varit vigda.- Ingenting i lagmaterialet eller i de berättande källorna i övrigt tyder emellertid på att verkliga kyrkor — i kanoniskrättslig mening'* — fått stå ovigda. Tvärtom framstår vigningen som en nödvändighet i både kyrkliga och nordiska källor. Ett av kriterierna på vem som var kyrkans ägare är källornas uppgifter om vem som betalade vigningsavgiften. Kyrkans ägare måste nämligen i äldre tid köpa vigningen åt sina kyrkor från biskopen. Enligt den flera gånger omnämnda framställningen i GS skulle de äldsta, på privat initiativ tillkomna kyrkorna, vigas av biskopen på deras bön, somhade byggt kyrkorna.■* I den svenska landskapsrätten skall genomgående bönderna kollektivt betala vigningen. Kyrkan är menighetskyrka. Vid denna vigning skall bönderna ge biskopen och hans äldre följe underhåll och gengärd, i vissa fall också huvudtionde.'^’ Det är troligt att vigningen för större tingslagskyrkor, t.ex. hundareskyrkan, på motsvarande sätt betalades av tingsmännen. I några lagar har köpeavgiften ersatts av eller kommit att ingå i tiondet. Även i dessa lagar kvarstår böndernas gengärd, vilket innebär, att bönderna fortfarande uppfattas somkyrkans ägare.'* Av en notis i biskopslängden i B 59 framgår, att landets bönder som kollektiv, landstinget, uppfattas som betalningsskyldiga vid vigningen av biskopskyrkan i Skara. Enligt landstingsbeslut skulle denna nämligen vigas mot att varje bonde betalade biskopen en viss summa." I de fall kungen eller enskilda stormän var kyrkans byggherrar och ägare, bör dessa var för sig ha fått betala vigningen. Några uppgifter om en sådan vigningsavgift finns emellertid inte i svenska källor.** I det svenska materialet framstår alltså kyrkorna ifråga om sin vigning som privatägda. I rättskällorna är det fråga om menighets- - Denn.i uppfattning har framförts i en otryckt undersökning av G Smedberg. Den grundar sig närmast pä de isländska triMdagarna, se M M Lärusson KL 11 sp 264 ff och ovan not 7. •' Till detta Ziolkowski a a, fr a s 43 ff. ^ GS 5. Cf ovan s 260 f. Till detta VgL 1 Kk 2, VgL II Kk 2—4 — till huvudtionde SLL 5 s 12 f med not 13 —, ögL Kk 2, GS 5, TiL 12, DL Kk 8, VmL Kk 3, UL Kk 4 m fl. Ericsson s 66 ff. Ovan V 4 b, c. ® Ovan V 4 b. ' VgL IV 16: 11. Ovan II 2 c Skarakyrkan, III 2 c, d, IV 1 b, VII 2 b. Cf VgL I R 2, ovan IV 2 b. « Cf DS 1665.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=