366 intressanta är de s.k. maldagarna från Island, som är en sorts avtal mellan kyrkans ägare och biskopen. Dessa avtal utgör en sammanställning av kyrkans egendom, de tjänster som ska förrättas i kyrkan m.m. När maldagen var klar skulle den läsas upp av biskopen på lagberget eller tingsbacken." I enlighet med den kanoniska rätten finns alltså i isländska och svenska lagar bestämmelser om dotering till kyrkan, så att denna kan försörja sig och sin präst. Det är troligt att de norska lagarna på denna punkt avspeglar ett historiskt skede, då den kanoniska rättens föreskrifter ännu inte börjat tillämpas ifråga omdoteringen. Även de sockenregleringar, som under medeltiden blev nödvändiga, bl.a. för prästens underhåll,*^ är tecken på att kyrkor i äldsta tid inte försetts med tillräckligegendom. I den nordiska rätten är kyrkorna juridisk person. Doteringen tillfaller kyrkan som rättssubjekt. Även rituella skötningar kunde göras till kyrkan, varvid skötningssymbolen placerades på altaret. Samtidigt som kyrkan själv äger sin egendom, står den under sin kyrkoägare eller patronns.^ I Grågås skall den enskilde bonden dotera sin kyrka i egenskap av jordägare. De svenska menighetskyrkorna skall enligt landskapsrätten få sin egendomfrån bönderna somkollektiv. Förekomsten av kanoniskrättsliga doteringsföreskrifter i svenska lagar utgör en kraftig uppmjukning av privatkyrkosystemet i kyrkorättslig riktning. c) Kyrkans vigning Biskopen skall förrätta kyrkans vigning, enligt både den kanoniska och den nordiska rätten. Denna biskopens funktion har av källmaterialet att döma aldrig ifrågasatts i Norden. För kyrkogården och vissa privata kapell kunde enligt den kanoniska rätten vigningen, consecratio, ersättas av välsignelse, benedictio. Benediktionen kunde på biskopens uppdrag också förrättas av präst.' Problemet med kyrkornas vigning under privatkyrkosystemets tid ’ Griigas I, 4: ”Land eigandi a at leggia fe til kirkio. sva at byskop vili vigia kirklo fyrir j)eim sokvm.” Till maldagurna ovan III exkursen med not 48. Skogvaard-Petersen Scandia 1960 s 236 ff, 238 ff, 246 ff. ** Ovan med not 1, nedan 4 c. ® Cf ovan III med exkursen. * c. 1, D. XXV; c. 4, X. 1, 4 m fl. Ericsson s 66 ff, Pirinen 1968 s 193 f. Cf ovan V 2, 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=