357 tänkbart, att huvudparten av gårdskyrkorna var av denna typ: Ägd av en enskild men menighetskyrka för traktens befolkning. Vissa omständigheter talar för att kyrkor före kristendomens antagande på tinget kan ha byggts av kungen och andra enskilda, som en rent privat angelägenhet. Sedan kristendomen blev landets lagreligion måste förhållandena i så fall radikalt ha ändrats. Somframgår av kultbesluten och bestämmelserna om kyrkobyggen blev byggandet av kyrkan landets och böndernas angelägenhet genom tingets kultskifte.'*’* I GS återfinns en tradition om det äldsta kyrkbyggandet på Gotland. Innan gutarna som kollektiv var kristna byggde mäktiga män gårdskyrkor efter impulser från utlandet. Kyrkorna vigdes av biskopar på genomresa. Sedan gutarna allmenilica, officiellt genom alla män på tinget, antagit den nya tron, kom huvudkyrkorna i varje treding till och kyrkor uppfördes allmänt på ön. Från de kollektiva kyrkorna bröts sedan bekvämlighetskyrkor ut.'*'’’ På liknande sätt kan man tolka den omdiskuterade kyrkobyggnadsbestämmelse i ögL, som behandlas i det följande. Det är möjligt, att den helt enkelt betyder, att kungen efter kultskiftet skall bygga den första kyrkan i tingsdistriktet, landet, tredingen eller häradet. Sedan tar bönderna vid och bygger sina kyrkor.'*'* Ytterligare försvåras möjligheten till skarpa gränsfixeringar mellan gårds- och menighetskyrkan av att formerna för kyrkans förvaltning mycket väl kan ha förändrats under tidens lopp. ’Överlåtelser av kyrkor, nyröjning av ödemark, befolkningsomflyttningar och andra rubbningar av den sociala strukturen är faktorer, som är okända, och somkan ha spelat in pä ett eller annat sätt.**' Både gårds- och menighetskyrkor av mer eller mindre utpräglad privatkyrkotyp har förekommit i Sverige under tidig medeltid. När det gäller problematiken kring biskopens inflytande över de äldsta kyrkorna har man både att räkna med hans relationer till enskilda stormän och menigheter av olika slag. Det är i första hand förhållandet mellan biskopen och böndernas menighetskyrkor som fått sitt nedslag i de svenska rättskällorna. 1 diskussionen kring privatkyrkorna har olika områden förts fram, som konkretiserar motsatsförhållandet mellan kyrkoorganisationen. b Cf ovan III 2 b, nedan VII 3 a. Även S Ambrosioni KÅ 1902 s 21 ff. GS 4, 5. Cf GL 3, 8:2, 13. Ovan III 2 b och ovan not 29. •16 Nedan s 359. Fröhlén har betonat stenkyrkornas roll som försvarsanläggningar för bygdens befolkning i stället för bygdefästningarn.i. Se 1 s 37 f, 81 ff, 136 ff, Detta kan mycket väl vara en faktor av betydelse i detta sammanhang.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=