355 beläggas i BgtL och GltL, fjärdings- och åttingskyrka i GltL och huvudkyrka i EidstL.-- I den svenska landskapsrätten är de kollektiva, jordägande bönderna ägare och förvaltare av tingsdistriktens angelägenheter, däribland kyrkorna. Detta bör dock kraftigt skiljas från demokrati 1 senare mening. Inom varje land bestämde alla landsmän, alla bönder etc. genom landstinget.-'* Motsvarande gäller de mindre tingslagen. Det passar utan tvivel bra in i bilden, att samma bönder tog ansvaret för kyrkobyggnaderna och kyrkoförvaltningen. I UL förekommer direkt benämningarna hundares- och tolftkyrka.-* I yngre källor finns huvud- och häradskyrka.--^ Förutomdessa rent verbala belägg av samma typ som i norska lagar kan andra faktorer anföras. Biskopskyrkan kan i vissa fall antas ha byggts av landet som helhet, av alla landsmän.-*' Andra kyrkor av liknande karaktär var tredingskyrkorna på Gotland, eventuellt också i Hälsingland och Östergötland. I källorna ser man hur de stora kyrkorna i de uppländska folklanden i och med domkapitlets upprättande övergick från att ha varit prostkyrkor för folklandsprosten till att bli domprost-, ärkediakon- respektive dekankyrkor.-” Det finns alltså konkreta belägg och ytterligare en rad faktorer, som kan anföras för tanken, att norska och svenska tingslag på olika nivåer en gång byggde och förvaltade kyrkor. Bönderna ägde kyrkorna efter samma principer som de ägde andra gemensamma objekt i tidig medeltid. Belägg för privatägda gårdskyrkor finns ofta i samma källor, som omnämner menighetskyrkorna. I motsats till övriga nordiska lagar 1890 s 120 ff, 129 ff, 238 ff, Maurer 2 s 65 ff, Hildebrand 3 s 70 f, Haff 1 s 4 ff, (oys s 62 ff, Feine 1960 s 172 ff, 1964 s 34 ff, Kveseth s 343 ff, Wisloff s 105 ff. Präst vid fylkeskyrka nämns i FrtL VII, 17 och huvudpräst i EidstL I, 10 —cf I, 35. Enligt FrtL har bönderna samma ansvar för materialet till huvudkyrkan som för distriktets ledungsskepp. Se FrtL VII, 26 och nedan s 374 f med not 25. -- På Gran byggdes intill varandra dels fylkeskyrkan för Hadeland, dels sockenkyrkan för Gran. Se Wisloff s 111 (bilden). Båda byggdes intill varandra, men med olika byggherrar och ägare, fylket resp socken. En inventering av olika kyrkotyper och kyrkobenämningar i norska lagar har gjorts av G Smedberg. Till ovanstående Kveseth 343 ff. Gf ovan IV 2 b. Även III exkursen. Se även Nyländer 1953 s 132 ff med not 2. 2'' UL Kk 2. Kg 10: 5. Hafström 1949 s 57 ff, KL 7 sp 74 ff, fr a 78 m fl. Hafström 1951 s XVI f, XVII ff, KL 7 sp 78. Cf ovan III 2 c, IV 3. På motsvarande sätt kan prostkyrka etc ha byggts inom treding, hundare o dyl. Kjöllerström STK 1958 s 205 ff, H Schiick 1959 s 209 f. Ovan III 5 a.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=