354 rikena undersökas vart för sig. Generella lösningar medför många riskmoment. Som bakgrund för sin framställning kring menighetskyrkorna för Hafström fram den äldsta kända tingsorganisationen i Sverige.*' Innan frågan om gårds- eller menighetskyrkans ställning i tidig svensk medeltid kan ställas, måste man beröra förutsättningarna i det dåtida samhället för ett kollektivt kyrkoägande. Den tidiga medeltidens svenska — och nordiska — samhälle var uppbyggt av större och mindre enheter. Deras karaktär och funktion är delvis omtvistad. Under alla omständigheter bestod landen av mindre delar, som ibland fått sina namn utifrån matematiska indelningsgrunder somt.ex. tredingoch fjärding. Ibland tycks deras militära funktion ha varit utslagsgivande för benämningen, såsom skeppslag, härad och väl också hundare. Dessa relativt stora tingslag bestod i sin tur av mindre kvotdelar, såsom tolft, åtting, treding eller fjärding. Kvotdelarna förekommer ofta utan bestämning även omde avser delar av helt skilda storheter, som t.ex. delar av ett land, ett hundare, en by eller en gård.*** Som flera av namnen antyder, måste den militära bakgrunden till denna indelning ha varit viktig. G. Hafströmpåpekar att vissa tecken talar för identitet mellan dessa tingslag och förkristna kultsocknar.'*' Tingsindelningen har emellertid i större eller mindre utsträckning skiftat från landskap till landskap och säkerligen också från tid till tid, beroende på en lång rad olika faktorer. Den äldre medeltidens nordiska samhällsbyggnad kan otvivelaktigt utgöra en relativt fast grund för tanken på kollektivägda och kollektivt förvaltade kyrkor.-*' I norska och svenska källor finns dessutom skriftliga belägg för att kyrkor ägdes och förvaltades av tingslag av ovan skisserat slag, åtminstone vid tiden för de aktuella lagbestämmelsernas tillkomst. I de norska rättskällorna återfinns tingsdistrikten i sammansättningar med ordet kyrka. Fylkeskyrkan byggdes och förvaltades uttryckligen av fylkesmännen som kollektiv och var huvudkyrka inom fylket.-* Förutom fylkeskyrkan kan i norsk tingsrätt häradskyrka '■ mfström 1949 s 57 ff, 1951 s XVI f, XVII ff, 1964 s 9 ff, 18 ff. Bygd och vildmark 1964 s 29 ff. Die altschwedische s 443 ff, fr a 452 ff, KL 7 sp 74 ff. Hafström 1964 s 9 ff, Kveseth s 338 ff m fl. Cf ovan III 1 b, 2 a, nedan 3 f. Hafström Bygd och vildmark 1964 s 32 ff. Cf Kveseth s 338 ff och referatet hos Pirinen 1968 s 183 ff. -» Ovan 1 b, Cf III 1 b, 2 b, V3 b. GltL I, 10, FrtL II, 7, 10, VII, 26, BgtL I, 8, II, 6, III, 11, Sverre 10 m fl. Se även Snorre t e.x Olav Tryggvasons saga kap 53, 57, 59, 65, 68, 69, 77. Tarangcr
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=