352 2. PRIVATKYRKORNA I NORDEN a) Privatkyrkosystemet. Kortfattad historik En lång rad forskare har lämnat sina bidrag till kännedomen om privatkyrkornas historia.’ Det s.k. privatkyrkosystemet, das Eigcnkirchentum, -wesen, är inte någon enhetlig företeelse. Med risk för generaliseringar kan dock vissa huvudlinjer skisseras. Privatkyrkosystemet har genomgående uppfattats som ett resultat av kyrkans mission bland de germanska folken. Kyrkobildningarna anpassades efter rådande samhällsförhållanden. Diskussionen har rört sig kring olika faktorer, som var för sig eller tillsammans på olika sätt legat bakom utvecklingens gång: Enskilda kungars och stormäns stöd till missionen, den germanska storfamiljen, gården och ätten som grundval för samhället, den förkristna tings-, kult- och krigsorganisationen m.m.“ Under alla omständigheter fick lekmän, enskilda och kollektiv, ett inflytande över kyrkorna och deras funktion och egendom, som blev något nytt i den kyrkliga rättens historia. Den centrala kyrkoorganisationen och biskopen, som förvaltare av sin ecclesia, förlorade i större eller mindre utsträckning sin överhöghet över de enskilda kyrkorna och församlingarna. Dessa bröts ut ur biskopens förvaltningsmassa som självständiga enheter, mera beroende av sina ägare och byggherrar än av biskopen. Ekonomiskt och funktionellt mer eller mindre självständiga kyrkobildningar tog form. Även biskopskyrkorna i germanrikena kom tidvis under lekmannainflytande.-’ Denna utveckling medförde kyrkliga motåtgärder och krav. Under 800-talct samlades vid skilda tillfällen representanter för kyrka och kungamakt, främst i Frankrike, till förhandlingar kring problemen. Från kyrkans sida ställdes en rad krav i avsikt att minska lekmannainflytandet över kyrkorna. Man krävde fasta normer för byggherrarnas dotering till kyrkorna, inskränkt prästtillsättningsrätt och ökat biskopsinflytande. Från 1000-talet och framåt blev kraven på biskops- och privatkyrkornas befriande från lekmannaväldet något av en huvudpunkt för den gregorianska reformrörelsen med sitt libertas ecc/e5;åe-program.'‘ Se ovan 1 a med not 2—9. Summariska framställningar hos Schalling 1920, 1936. - Se ovan 1 a med i not 2—4 anförd litt. Nedan b-c. Cf ovan lila. Cf ovan III 4 a. Skogvaard-Petersen Scandia 1960 s 230 ff. ' Cf ovan III 5 a, IV 4, VI 1 a, 2 b. Skogvaard-Petersen s 232 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=