348 kyrkoägarens, den enskildes eller menighetens, oinskränkta makt över kyrkan, den andra av biskopens. Någonstans mellan dessa ytterligheter finns de aktuella nordiska källorna. Frågan är av stor betydelse när det gäller vår kunskap om biskopens ställning och funktion i det dåtida samhället. b) Begrepp och definitioner De termer och begrepp, som inom forskningen använts i diskussionen om privatkyrkosystemet, är många och inte alltid så väl preciserade. I regel använder man sig av en terminologi, som hämtats från de stora tyska undersökningarna. Ibland har man sökt översätta vissa begrepp. Många av de använda termerna är inte hämtade från källmaterialet utan är sentida arbetskonstruktioner, som avser att täcka den verklighet källorna skildrar. Inom svenska och nordiska framställningar har samma begrepp då och då använts för olika företeelser. En kortfattad begreppsöversikt för den fortsatta undersökningen kan därför vara befogad. I det följande har termerna inte alltid samma innebörd somi tidigare litteratur. De står däremot i stort i överensstämmelse med de grundläggande kontinentala undersökningarna, med de justeringar som den specifikt nordiska problematiken kan anses kräva.' I tyska undersökningar används ordet Eigcnkirche med i stort sett samma betydelse som termen privatkyrka i denna undersökning. Härmed avses en kyrka, kyrkobyggnad, utanför biskopens överhöghet, i regel i enskild mans ägo. Inomnordisk forskning har man ibland talat omprivatkyrka, ibland använt det tyska ordet och ibland försvenskat detta till egenkyrka. Dessutom har gårdskyrka och patronatskyrka använts med samma betydelse. Den privatkyrka — Eigenkirche — som från början ägnades intresse inom forskningen, var den som byggdes och ägdes av enskild storman. Verkligheten har emellertid visat sig vara så komplicerad, att också andra former av privatkyrkor förekommit. Som främst H. E. Feine visat, fanns det vid sidan av privatkyrkor 1 enskild mans ägo sådana, som ägdes och förvaltades av menigheter av olika slag, men som ändå kan sägas vara privatkyrkor i den meningen, att de hölls utanför biskopens myndighet. I den tyska vetenskapliga littera- ' Till detta se Schalling 1920 s 7 ff, 1936 s 11 tf, Feine 1960 s 171 ff. Sandholm 1965 s 19 ff. Problematiken har i en otryckt licentiatavhandling ingående behandlats av G Smedberg, som i stor utsträckning bidragit med synpunkter kring den fortsatta framställningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=