347 ligger upphovet till privatkyrkosystemet till stor del i den förkristna germanska gårdskulten med husfadern som kultisk ledare.’’ Från Feine avvikandemeningar kringorsakssammanhangen bakom privatkyrkornas uppkomst har också framförts. Vissa forskare har uppfattat det världsliga förvaltningssystemet som huvudorsak. Andra har sett privatkyrkorna som en följd av statligt inflytande. Behovet av stöd hos kung och stormän för den kyrkliga missionen i äldsta tid har också poängterats."* En lång rad mer eller mindre utförliga undersökningar kring frågan har kommit till. Senast har D. Kurze i en omfångsrik undersökning av prästtillsättningen behandlat dessa problem.'’ De olika undersökningarna har omfattat en rad germanska folk. Man har menat sig finna skilda mönster ifråga om privatkyrkosystemets uppbyggnad och funktion.*’ Denna forskning berör främst olika germanriken på kontinenten. Privatkyrkorna i England har uppmärksammats av bl.a. H. Boehmer.' Även privatkyrkorna i Norden har ägnats uppmärksamhet inom både internationell och nordisk forskning.*^ Diskussionen har ofta förts på en rent teoretisk nivå och har oftast omfattat de allmänna förutsättningarna för och konsekvenserna av privatkyrkosystemet.” Frågan om privatkyrkosystemet i Norden är av mycket stor betydelse när det gäller biskopens ställning. Enligt ett renodlat privatkyrkosystem, omdetta någonsin varit en realitet, måste allt inflytande över den enskilda kyrkan ha legat hos kyrkoägaren. Detta medför, att biskopen då hindrats att på detta område utöva sitt kyrkorättsliga ämbete. Enligt kyrkans rätt var vid tiden för germanmissionen biskopen den enskilda kyrkans överhuvud och kyrkorna en del av biskopens samlade förmögenhetsmassa. Den ena ytterligheten representeras av Se sammanfattningarna hos Feine 1950 fr a s 85 ff, 131 ff, 1960 s 171 ff. ' Se redogörelsen hos Plöchl 1 s 389 ff. Kurze a a. “ Till detta Stutz s 103 ff, Haff 1 s 1 ff, 2 s 1 ff, Feine 1953 s 477 f, 1960 s 171 ff, Schlesingcr 1 s 145 ff, Kurze s 42 ff m fl. ' Boehmer s 301 ff. Se även Barlows 183 ff. Se t ex Flaff 1 s 1 ff, 32 ff, 40 ff, Schalling 1920 s 7 ff, 26 ff, 1936 s 4 ff, 11 f, 84 ff, 181 ff, Helgason s 53 ff, Koch 1936 2 s 31 ff, 35 ff, Feine 1953 s 477 f, 1960 s 171 ff, 1964 s 53 ff, HSchiick 1959 s 196 ff, Kurze s 74 ff m fl. " Se Stutz fr a s 89 ff, 290 ff, 309 ff, 326 ff, Pöschl s 18 ff, 32 ff, Schalling 1920 s 3 ff, 14 ff, 1936 s 1 ff, Nottarp s 163 ff, Feine 1950 s 39 ff, 85 ff, 110 ff, Plöchl 1 s 60 ff, 157 ff, 2 s 147 ff, Inger 1961 s 105 ff, 150 ff, Schlcsinger 1 s 145 ff. Sandholm 1963 s 19 ff m fl. Se även de större uppslagsverken, t ex Lexikon fur Theologie und Kirche 5 s 10 f, 8 s 188 ff, The Catholic encyclopedia 7 s 329 ff, 12 s 414 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=